Motion om samverkan mot våld i nära relationer

Myndighets - eller kommunsamverkan

I Västra Götalandsregionen finns tre program som arbetar med myndighetssamverkan mot våld i nära relationer, Utväg - Skaraborg bildades 1996, Utväg - Södra Älvsborg 2001 samt Utväg - Göteborg 2003. De myndigheter som samverkar är polisen, åklagarmyndigheten, kriminalvården, kommunerna samt hälso- och sjukvården. Ytterligare ett bra exempel är ATV-Kalmar. ATV står för alternativ till våld och är ett program som utvecklats i Oslo. ATV-Kalmar jobbar kommunövergripande.

Man vänder sig till:

* Barn som bevittnat och
upplevt våld i nära relation.
* Kvinnor som utsatts för våld eller utövat våld mot någon närstående.
* Män som utsatts för våld
eller utövat våld mot någon närstående.

Man erbjuder:

* Rådgivning, stöd, hjälp
* Samtal/behandling
individuellt och/eller i grupp för barn, kvinnor och män
*Krisbearbetning

Man jobbar också förebyggande och med utbildning.

Utvägs och ATV´s arbete förefaller mycket framgångsrikt, varför det skulle vara bra för Värmland med en sådan verksamhet. Några kommuner i Värmland har samarbete kring delar av ovanstående, men verksamheten skulle behöva utvecklas i omfattning såväl innehållsmässigt som geografiskt.

Jag föreslår därför att

Region Värmland tar initiativ till ett Utväg Värmland eller ATV Värmland, inspirerat av erfarenheterna från Västra Götalandsregionen samt Kalmar och att frågan hänvisas till Socialdemokraternas regionstyrelsegrupp för lämplig hantering.

Kenneth Johannesson

Arvika S-förening

 

Vägen till en socialdemokratisk skattesänkning

 

Satsa på utbildning, grundutbildning och högre utbildning. Då besätts vakanser bättre och arbetslösheten minskar. Dessutom får individen högre lön och samhället mer skatteintäkter.

Satsa på hälso – och sjukvården. Förutom det uppenbart goda för individen att snabbare gå från sjuk till frisk så tjänar samhället mycket på att snabbare få tillbaka medborgare i produktion eller annat meningsfullt skapande.

Satsa på förskolan. Förutom att barnen mår bra av en mer kvalitativ verksamhet så kan trygga föräldrar göra bättre insatser i samhället.

Satsa på äldre – och handikappomsorgen. Förutom det uppenbart goda i att göra livet gott för människor så blir de yrkesverksamma tryggare och skickligare i sina samhällsinsatser när de vet att omsorgen fungerar.

Satsa på infrastrukturen så att vi därigenom underlättar tillväxt av arbetsmarknadsområden.

Satsa på polis och rättsväsende så att vårt civila samhälle fungerar och håller kriminaliteten nere.

Satsa på det sociala arbetet som både minskar lidande och social friktion.

Satsa på att ge entreprenörer de förutsättningar de behöver för att våga starta nya företag.

Satsa på den gröna omställningen som både ger världen en bättre miljö och ser till så att de gröna jobben hamnar i Sverige när vi exporterar vårt gröna know-how och vår gröna energi.

Satsa på att ha fungerande sjuk – och arbetslöshetsersättningar så att omställningen från sjuk till frisk och arbetslös till sysselsatt underlättas.

Se trots satsningarna till att premiera och uppmärksamma innovationer som leder till högre kvalitet/kostnad.

När välfärden på dessa sätt bidrar till att minska på arbetslösheten och höja nationalinkomsten så kommer vi att klara att sänka skatten (på både arbete och pension) samtidigt som vi har en välfärd, en företagsamhet och ett miljöarbete av världsklass. Så ser den socialdemokratiska vägen till skattesänkningen ut.

Kenneth Johannesson (S)

Debattreplik Göran Hägglund och Elisabeth Kihlström

 

Till att börja med så är jag glad över att Göran Hägglund och Elisabeth Kihlström tycks övertygade om att S vinner valet och därmed kan genomföra programmet ”Ordning och reda i välfärden”.

Kd kan inte förstå hur vi socialdemokrater kan vara kritiska mot konkurrensutsättningen av välfärden och räknar upp ett antal fördelar som t. ex valfrihet och effektivisering. Vi socialdemokrater ser också dessa fördelar, men till skillnad från Kd så ser vi ett behov av att bringa större ordning och reda och mota bort de nackdelar som uppenbarligen finns idag. Kvalitetsfokus får inte hamna på det ytliga och enkelt mätbara. Det är bättre om elever och deras föräldrar är nöjda för att de får ta del av en bra pedagogisk undervisning så att de når höga skolresultat än att de är nöjda över att de får äta på McDonalds eller får en egen dator. Patienter ska vara nöjda för att de blivit väl bemötta OCH för att de har blivit patientsäkert behandlade. Nöjdkundperspektivet kan bli missriktat om vi vill ha en hög kvalitet ur ett helhetsperspektiv.

Det får heller inte att bli så att man ska kunna göra vinster på sådant som är meningslöst ur ett medborgarperspektiv som t. ex att man i friskolor anställer yngre lärare som har lägre löner. Kd´s föreställning om att utveckling skulle vara enkelriktad så att den offentliga verksamheten bara kan lära av den privata och inte tvärtom är dessutom förbluffande.

Inom hälso – och sjukvården finns alltid risken att marknaden driver på för mer produktion av sjukvård och att ett hälsofrämjande arbetssätt åsidosätts eller att sociala perspektiv inte beaktas i resursföredelningen. Dessa perspektiv finns med i S-förslaget.

Att även personaltäthet bör regleras vad gäller äldreomsorgen visar Caremaskandalen med all önskvärd tydlighet.

Vi socialdemokrater vill att de fördelar Hägglund och Kihlström tar upp ska gå från att vara tänkbara till att faktiskt inträffa i verkligheten. Den största utvärderingen om konkurrensutsättningen som hittills gjorts, SNS-rapporten, visar att effektivisering genom konkurrensutsättningen inte kan påvisas.

Inte bara medborgare utan faktiskt även det privata näringslivet riskerar att förlora på att släppa marknadskrafterna alltför fria inom välfärdssektorn. Om utbildningar styrs av popularitet utan hänsyn till behovet på arbetsmarknaden, försämras näringslivets kompetensförsörjning och de ungas chanser till jobb.

Med en kritisk medborgarfokus där verksamheternas innehåll och kvalitet är målet kan vi lyckas krama ur konkurrensutsättningens fördelar och undvika dess nackdelar. S-förslaget är inte en kompromiss, den siktar mot att bli den bästa politiken för konkurrensutsättningen.

Kenneth Johannesson (S)

Vem är grym?

Den borgerliga ideologin blir tydlig när man läser Nina Larsson (Fp) i VF 10/10 2012. Att slopa stupstocken i sjukförsäkringen är för oss socialdemokrater att sätta punkt för en grym politik. Hos Nina Larsson blir emellertid denna borttagning av tidsgränsen en grym åtgärd. Hon hävdar att denna gräns behövs för att sätta press på byråkratin och den enskilde. På ledarplats samma dag kunde vi ta del av Payam Nazerians öde. Efter att ha haft ett framgångsrikt taxiföretag med många anställda drabbades han av tjocktarmscancer, smärtor och panikångest. Han får ingen sjukersättning av försäkringskassan, men blir en positiv siffra i statistiken när de borgerliga företrädarna skryter om hur bra politik man för. Självklart ska ansträngningarna för att stötta människor tillbaka i arbete vara  höga, men som det har blivit nu så backas inte tidspressen upp genom att politiken stöttar  byråkratin och de enskilda till bra lösningar. Och priset för denna misslyckade politik betalas nu genom att enskilda medborgare behandlas med grymhet. Och så vill inte vi socialdemokrater ha det.

Kenneth Johannesson (S)

Kongressombudsvalet i Arvika. Detta innebär en röst på mig.

Nu går breven ut med valsedlarna där 7 kandidater från Arvika finns med. En av dem är jag. Genom att klicka dig fram på inläggen här på bloggen får du en god uppfattning om var jag står politiskt inom en lång rad politiska områden, men här kommer en sammanfattning. Jämställdhetsfrågor är mycket viktiga för mig. Jag vill att mina fyra döttrar ska leva i en alltmer jämställd värld. Därför driver jag genusfrågor och frågor som individualisering av föräldraförsäkringen och kvotering till bolagsstyrelser (som jag har lämnat in en kongressmotion om) Som landstingspolitiker är hälso – och sjukvårdsfrågor viktiga för mig. Utöver att en hög kvalitet på vården skapar trygghet är den ett verktyg för tillväxt och jämlikhet. Klimathotet kommer att ställa oss människor inför allt större påfrestningar. I Arvika är vi inte omedvetna av vad översvämningsproblem innebär. Det är därför mycket viktigt att vi driver på för grön el, energieffektivisering och tar chansen att bli en exportör av modern miljöteknik och av grön el. Som lärare är jag naturligt intresserad av utbildningsfrågor och inser hur viktigt det är för Sveriges konkurrenskraft och för sysselsättningen att vi håller en hög nivå på grundutbildningen. När grundutbildningen är hög ökar vi elevernas möjlighet till högre utbildning och jobb. Välfärdens finansiering kräver att vi stärker individerna på arbetsmarknaden. Vi måste också stärka det entreprenöriella perspektivet inom utbildningen så att fler vågar prova på att bli egna företagare. Jag är egentligen intresserad av hela det politiska spektrat, men här har jag lyft några frågor som engagerat mig.

Kenneth Johannesson
Kongressombudskandidat i Arvika (S)

NWT-replik våld i nära relationer

Tips från coachen…

Jag tycker det är jättebra att Marlene Lund Kopparklint (M) då och då lyfter den viktiga frågan med kvinnomisshandel och att du uppmärksammar barnens situation. Att vi uppmärksammas på problemet har ett värde i sig eftersom fler kan lära sig att se och därmed ingripa. De metoder du sedan skryter över att moderaterna använder för att motverka problemet är kartläggning, metoder för att jobba med våldsverkare, förstärkt kompetens inom rättsväsendet och samverkan med kvinnojourer. Och detta är bra metoder. Du nöjer dig inte med detta utan vill ha ökat fokus på de förebyggande insatserna.

Här skulle jag vilja ge Kopparklint och Moderaterna några förslag. Relationsvåld är individuellt, relationellt och komplext/samhälleligt. Det är på den komplexa samhällsnivån vi politiker kan göra de viktigaste insatserna för att förebygga relationsvåld. Satsa därför på att skapa ett jämlikt och jämställt samhälle. Jämlikhet och jämställdhet hänger ihop. Jämställdhet och relationsvåld hänger ihop. Jämlikhet och folkhälsa hänger ihop. På detta viktiga förebyggande område har jag svårt att ge moderaterna godkänt. Moderaternas nyliberala tankar som ligger bakom sänkningarna av A-kassan och sjukförsäkringarna för att bekosta skattesänkningar motverkar istället ett förebyggande arbete mot relationsvåld, och motverkar dessutom folkhälsoarbetet.  Utöver politiska beslut i riktning mot mer jämlikhet bör man vidare satsa på genuspedagoger i förskolan och skolan, individualisering av föräldraförsäkringen, kvotering till bolagsstyrelser etc.  Men framför allt.  Minska generellt på klyftorna i samhället.

Kenneth Johannesson (S)

Klimatreplik i VF

Klimathotet är en ödesfråga

Svar på Bystedts replik i vf 12/9:

Det är bra att Anders Bystedt kommer ut som klimatskeptiker. Det är en viktig konsumentupplysning i debatter som handlar om energipolitik. Med en klimatskeptisk ansats borde det för Bystedt vara oproblematiskt att förespråka att vi köper billig kolkraft.

Politiker med ansvar för beslut som påverkar medborgarna för lång tid framöver bör däremot utgå från den kunskap vi har vad gäller global uppvärmning, ett mycket väl beforskat område. Att temperaturen under 1900-talet globalt har stigit med 0,74 grader beror enligt bland annat FN´s klimatpanel på människans utsläpp av växthusgaser. Det råder konsensus bland klimatforskare om att det mest troligt är växthusgaser från mänskliga aktiviteter som orsakat merparten av den temperaturökning som skett under perioden sedan industrialiseringen inleddes. Fram till år 2100 förutspås en fortsatt farlig uppvärmning, hur farlig är i mycket beroende på hur mycket växthusgaser som släpps ut i framtiden.

Glaciäravsmältningen. Den ökande koncentrationen av koldioxid i atmosfären värmer upp jordytan och leder till att ismassorna vid polerna smälter. När isen smälter, tar land och vatten dess plats och då absorberas en större del av solenergin. Detta leder till högre uppvärmning, vilket i sin tur leder till ökad smältning och så vidare. Den globala uppvärmningen leder vidare till att stora områden som länge legat i permafrost nu börjar tina. När permafrost släpper, kan organiskt material som varit nedfruset frigöras och brytas ner, vilket leder till ytterligare utsläpp av växthusgaser. Ökar jordens medeltemperatur med över 2,0 grader kan en fortsatt upptiningsprocess bli oåterkallelig.

Maten. När det blir torrare där det är torrt och blötare där det är vått så blir det svårare att odla pga. för lite eller för mycket vatten. När havet expanderar minskar odlingsbar mark. Nyckeln till maten är vattnet. Observera hur befolkningstäta nationer redan köper/stjäl mark med vattentillgång för matproduktion. Glaciärer försörjer enorma arealer med vatten i Kina t.ex. FN´s arbete för världsfred kommer m a o att utsättas för mycket stora utmaningar i kölvattnet av den globala uppvärmningen. Att världens ledare samlats i Kyoto 1997 och Köpenhamn 2009 beror på att de klokt nog tar forskningen om denna ödesfråga på allvar även om man kunde ha önskat att de vågat ta tuffare beslut.

Kenneth Johannesson (S)

AN-inlägg om trafikstängningen

Avstängningsfilosofi

Jag skulle vilja föreslå den filosofiska moralläran utilitarismen som utgångspunkt för diskussionerna om hur man ska se på framtida eventuella trafikstängningar av staden. Utilitarismen säger att vi ska ta beslut som medför största möjliga lycka åt största möjliga antalet människor och minsta möjliga lidande åt så många som möjligt. Vad är det då som ska vägas mot vartannat i fallet Arvika? Å ena sidan har vi det uppenbara lidande som de centralt boende upplever när deras nattsömn förstörs av hög musik. Å andra sidan har vi den glädjeförstörelse som en stängning av staden innebär för de som verkar älska att framföra sina fordon med hög musik. De som störs är i så pass stort numerärt överläge att denna vägning ändå tydligt måste tala för en stängning. Men sedan måste vi också ta hänsyn till den allmänna frihetsinskränkning som arvikaborna och utomsocknes utsätts för genom att nekas tillträde till sin/vår stad. Det kan variera från person till person hur stor man upplever denna inskränkning. Många tycker säkert dessutom att de i solidaritet med de centralt boende är beredda att offra denna frihet. Men de centralt boende måste också fundera på om deras lidande är sådant att de anser att de vill utsätta arvikaborna och utomsocknes för ett generellt frihetsberövande. Jag tycker att det är svårt att ta ställning för vad som väger över. Jag har ju inte bara mig själv att tänka på för även om jag personligen är beredd att offra min frihet till förmån för att lindra de centralt boendes lidande så måste jag ta hänsyn till min och alla andras frihetsinskränkning.

Kenneth Johannesson

Vindkraftsreplik nr 2 i VF

Våra synsätt avgör om det blir med – eller motvind för vindkraften

Replik på Anders Bystedts insändare i VF 120824

Anders Bystedt börjar lovande och beskriver vad  ”tron” på en minskning av koldioxidutsläpp ska leda till. Klimatet stabiliseras. Torka, skyfall och orkaner undviks i betydligt högre utsträckning, glaciärerna slutar att smälta och havsytan kommer inte att fortsätta höjas. Du kunde ha lagt till att maten, vattnet och världsfreden tryggas. Men man förstår först på slutet att Anders inte tror på detta eftersom han har noterat att Kebnekaiseglaciären vuxit i sommar och gjort berget två meter högre!

Nåväl, bortsett från denna klimatskepsis så måste Bystedt resonemang om ekonomi och energi bemötas. Som brukligt är när vindkraften ska angripas så vill man förutom att påstå att den är onödig (därav den klimatskeptiska ansatsen) dessutom hävda att den är olönsam. Man pekar på alla bidrag som betalas ut, men glömmer att erkänna att vår befintliga avbetalda kraft en gång i tiden erhållit bidrag. Det svenska kärnkraftsprogrammet togs fram med statlig hjälp till exempel. ”Där det går att tjäna pengar finns riskkapitalisterna”, skriver Bystedt och tycks mena att nyproduktion av biobränsle och vindkraft ska klara samma lönsamhet utan bidrag som vår befintliga avbetalda vatten – och kärnkraft.

Inte heller Bystedt orkar avhålla sig från bluffargumentet att annan energi behövs för att backa upp vindkraften när det inte blåser. Vindkraften är inte sämre för att den hade varit ännu bättre om det alltid blåste. Vindkraften är ett av flera energislag i en mix som levererar energi.

Oberoende av vad vi tror om klimathot och investeringars betydelse för elpris, (där jag ändå kan konstatera att elintensiv industri investerar i vindkraftparker!) så kan vi utgå ifrån vad vi i Sverige har. Sverige har älvar, uran, skog och vind (och mer sol än man tror). Vi har inte kol, olja och troligen inte mycket gas heller. Vad ska vi då satsa på? Älvarna är utbyggda, kärnkraft är farlig, uranbrytning smutsig och moderna kärnkraftverk verkar ruskigt dyra. (Tror Bystedt förresten att dessa kommer att byggas utan statlig hjälp?)  Kvar är skogen och vinden. Låt oss försöka klämma så mycket gröna jobb och välstånd som möjligt ur dessa fina naturresurser, och varför inte exportera? Då kan man på kontinenten byta ut smutsig el mot ren svensk vatten, bio och vindel när vi framöver behöver alltmer el till de eldrivna bilarna.

Kenneth Johannesson (S)

Vindkraftreplik nr 1 i nwt

Föreningen för svenskt landskapsskydd – lobbygruppen mot vindkraft

Har läst replikväxlingen mellan Mp och föreningen för svenskt landskapsskydd.  Jonny Fagerström och Björn Törnvall är klimatskeptiker som, på tal om lobbying, länge drivit föreningen mot vindkraft som kallas landskapsskydd. Medvetet vilseledande artiklar i lokalpressen är ett signum. De kallar vindkraften för en "onödig förlustaffär".  Om man inte anser att klimatet och därmed världsfreden, vattnet och maten är hotad kan vi förvisso elda med billig kol istället. Vindkraften är varken onödig eller någon förlustaffär. Det är oseriöst att jämföra befintlig avbetald kraft (vatten - och kärnkraft) med nyproduktion av biobränsle och vindkraft. Sen kan man hänvisa till vilka källor man vill. Lägre elkonsumtion framöver förutspår man, men varför då? När vi kan leverera mer el till kontinenten (där finns en falskhals!) kan vi ersätta massor med smutsig el med svensk vatten, bio och vindel.  Elbilar kommer mer och mer och kan laddas när övrig konsumtion är låg, dvs på natten. Argumentet om vindkraftens låga effektivitet är en gammal tröttsam bluff. Vad betyder det? Det låter dåligt, men har ju ingen betydelse. Det betyder bara att vindkraftverken hade kunnat producera mer el om det blåste maximalt dygnet runt. Än sen? Vindkraften blir inte sämre för att den hade kunnat vara ännu bättre om det alltid blåste! Oberoende av vad vi tror om klimathot och investeringars betydelse för elpris, (kan konstatera att elintensiv industri investerar i vindkraftparker!) eller om staten och storföretagen försöker sko sig på oss kan vi utgå ifrån vad vi har. Sverige har älvar, uran, skog och vind (och mer sol än man tror). Vi har inte kol, olja och troligen inte mycket gas heller. Oljesand/skiffer ska vi inte ens fundera på. Vad ska vi då satsa på? Älvarna är utbyggda, kärnkraft är farlig, uranbrytning smutsig och moderna kärnkraftverk verkar ruskigt dyra. Kvar är skogen och vinden. Låt oss försöka klämma så mycket gröna jobb och välstånd som möjligt ur dessa fina naturresurser. Mitt eget parti vill få igång en förutsättningslös diskussion om energipolitiken. I den vill jag inte att vilseledande lobbygrupper ska få oss att välja bort vindkraften.

Kenneth Johannesson (S)

AN: Min bild av svensk näringslivspolitik

För Halbig och övriga intresserade kommer nu min utlovade bild av hur svensk näringslivspolitik ser ut, och hur den borde se ut.

Sverige är ett modernt och framgångsrikt land, en positiv hållning till utveckling och öppenhet för omvärlden har bidragit till detta. Den viktigaste tillgången för detta är invånarnas arbete och kunskap. Vår alltför höga arbetslöshet slår på de offentliga finanserna och därmed på vård, skola och omsorg. Människor måste ges och skaffa sig förmågan till egen försörjning, göra egna livsval och vara fria.

Den borgerliga regeringen trodde att arbetslösheten kunde bromsas genom att göra större ekonomisk skillnad mellan att ha ett arbete och att inte ha ett, och trodde med samma logik att man kunde göra svenskarna friskare genom att öka den ekonomiska skillnaden mellan att vara frisk och sjuk, man la över det mesta av ansvaret på individerna. Detta har inte lyckats, fler är arbetslösa och vi är inte friskare, men de sänkta ersättningsnivåerna gör att det är betydligt tuffare att vara arbetslös eller sjuk idag.

Med detta vill jag inte säga att höjda ersättningsnivåer skulle minska arbetslösheten utan att det behövs andra åtgärder om man vill lyckas pressa ner den. En mycket viktig åtgärd avhandlade jag redan när jag beskrev min bild av skola/utbildning. Att det varaktiga utanförskapet är det som ökat mest under borgerlig regi speglar hur viktigt det är med ett jämlikhetstänk också inom utbildning. I kölvattnet av den höga och varaktiga arbetslösheten ökar inte bara den relativa barnfattigdomen utan också den absoluta.

Matchningen på arbetsmarknaden fungerar allt sämre, vilket den högre andelen vakanser illustrerar.  Den borgerliga oviljan till utbildnings – och arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt den låga kvaliteten på åtgärderna har bidragit till detta, liksom oviljan att underlätta den geografiska rörligheten genom en aktivare bostadspolitik.

För att klara konkurrenskraften i en globaliserad ekonomi blir för Sverige samverkan mellan politik, akademi, näringsliv och fack viktigt, något Reinfeldt viftar bort som fikapolitik. Företagsklimatet måste förbättras. Mer än dubbelt så många företagare tycker att regelverket blivit svårare än enklare. Nyföretagandet minskar och företagskonkurserna ökar. 10 % män och endast 3, 6 %   kvinnor är företagare.  Istället för att ägna sig åt vidlyftig representation borde Vinnova av regeringen ges uppdraget att komma tillbaka till de spännande branschprogram som trots mycket lovande resultat lades ner av regeringen. Jag är mycket imponerad av ung företagsamhets verksamhet och andra som ägnar sig åt entreprenöriella perspektiv inom skolan, men som jag skrev tidigare är jag nyfiken på att få reda på mer om hur vi kan vända den negativa trenden vad gäller företagsamhet, bättre trygghetssystem för företagare kanske kan få fler att våga ta steget?

Kenneth Johannesson (S)

AN-slutreplik min målbild av skolan

Tack Halbig för ditt trevliga svar. Vi skulle nog ha mycket utbyte av ett längre samtal. Tills dess skulle jag vilja illustrera min målbild kring skolan, min målbild om näringslivet får jag återkomma till, men erkänner att jag vill lära mig mer om småföretagares villkor. Vi lär oss för lite och för ojämlikt. Resultaten för skolan är nedslående och är kanske än värre med tanke på att vi kan ha fått en situation med glädjebetyg efter att skolan konkurrensutsattes, för att inte tala om den ökade segregeringen. Om vi kan för lite försämras vår konkurrenskraft. När skillnaderna i kunskap dessutom ökar, så ökar risken för att en stor del av befolkningen hänvisas till låglönejobb med låga utbildningskrav. Lägre inkomster ger lägre skatteintäkter, vilket gör att vi får svårare att bekosta välfärden. Eftersom skolan är en viktig del av välfärden finns risk för en negativ spiral. Ojämställdheten är också ett stort problem. Kvinnors högre studieresultat visar sig inte i kvinnors lönekuvert. Att mammor och pappor inte delar lika på föräldraledigheten leder till att arbetsmarknaden drar för lite nytta av kvinnors kompetens. Om Sverige ska klara att dra till sig jobb med höga kvalifikationskrav så måste den generella kunskapsnivån lyftas. Fler kommer att söka specialkompetenser om fler har de grundkunskaper som krävs. Det är därför av yttersta vikt att politiken lyckas bryta trenden med svag och ojämlik kunskapsutveckling. Många saker behöver göras för att lyckas med detta. Skattelättnader kan aldrig få företräde framför att ta fram de resurser som krävs t.ex. Samtidigt behöver skolan satsa stenhårt på att karva fram den användning av resurserna som skapar det största värdet. Resurser som inte leder till förbättrade resultat måste fasas ut till förmån för sådana som ger resultatförbättringar. Lärare är mycket välutbildade, varför man bör överväga att denna resurs används mer till tid med elever som ju är en påtagligt värdeskapande aktivitet. Då blir det också lättare att höja lärarlönerna. Om tiden med elever ökar skulle tiden för dokumentation kunna minskas. Det är effektivare att åtgärda problem än att beskriva varför man inte lyckas. För att skolan ska fungera effektivt skulle man en gång för alla skapa den perfekta mixen mellan arbetslag och ämnen. Eleverna behöver tryggheten i att ha relativt få lärare, samtidigt som de behöver lärare med rätt ämneskompetens. Skolan ska formulera de aktiviteter som bäst tar eleverna till måluppfyllelse. Skolans organisation ska flexibelt forma sig kring de reflektioner om värdeskapande som kommer från elever, lärare och forskning. För samhället är en positiv utveckling av kvaliteten på lärandet och därmed lärarens status oerhört mycket värd. Själva nyckeln till samhällsproblem som arbetslöshet, välfärd, demokrati och fred ligger i utbildningens/skolans förmåga till kvalitetsutveckling.

Kenneth Johannesson (S)

AN-replik

Replik till Patrik Halbig

Läste din replikväxling med Claes Axelsson i AN 4/7 och reagerade över hur du vill klä rödgröna politiker i åsikter som vi inte har. Jag är rödgrön politiker, även om jag är öppen inför vilka majoritetskonstellationer under socialdemokratisk ledning vi ska se framöver. Du verkar tro att jag som rödgrön politiker gillar vansinniga ekonomiska projekt för att med samhällsmedel stimulera fram jobb. Så är icke fallet. Du säger dig vilja göra storsatsningar på skolan och att företagare ska ges stimulans, verktyg och utrymme. Välkommen till S. Precis så tycker vi! Sen skulle jag ändå vilja att du gjorde reflektionen över sambandet mellan de sänkta skatterna och svårigheten att göra dina efterfrågade satsningar på skolan. Personligen ser jag gärna skattesänkningar, men först efter att våra skolsatsningar gett oss resultat, att vår ökade kompetens har gett oss en ökad sysselsättning och ökad nationalinkomst, då kan vi sänka skatter utan att äventyra välfärden som ju är mer än bara skolan.

Kenneth Johannesson (S)

VF-replik

Lagstiftning är vilja till förbättring

Replik Jan-Evert Råhdströms debattartikel i vf 17/7 2012

Bredvid din debattartikel som ifrågasätter lagstiftning som problemlösare lyfter partikollegor till dig problemet med att semestertider är alkoholtider. Och även om deras föredömliga faktaspridning har positiv effekt så kan man också i materialet hitta argument för, just det, lagstiftning! När fria individer tar beslut som får negativa konsekvenser på samhällsnivå (t. ex ökad ohälsa pga alkolholkonsumtion) kan lagstiftaren göra någonting finurligt: Skapa nya förutsättningar för den fria individens beslut som sannolikt minskar de negativa samhällskonsekvenserna. Om priset, den nya lagen, är lägre än vinsten, samhällsförbättringen, så finns anledning att bejaka den nya lagen. Ditt egna exempel med flytvästar i fritidsbåtar är ett illustrativt exempel på när priset är lägre än vinsten. Att du sedan reagerar på just socialdemokratiska lagstiftningsförslag är inte så märkligt, som moderat vill du andra saker och tror på andra vägar för att nå dit. Även ni moderater lägger då och då fram lagstiftningsförslag utifrån er vilja att förbättra. Annars kan ju faktiskt moderater passa bättre i opposition, med kritisk blick på en socialdemokrati som vill använda riksdagen för att förbättra och forma det goda samhället.

Kenneth Johannesson (S)

NWT-replik

Annika Elias, ordförande, Ledarna och Håkan Blomqvist, chef på Barilla Sverige AB, är övertygade om att vi bara kan få en jämställd och rättvis arbetsmarknad om människor ses och lönesätts som individer. Om vi ställer individ mot individ och sållar agnarna från vetet så blir det ordning på jämställdheten, tror man. Samtidigt erkänner de att det sannolikt är så att kvinnor

Tipsa andra om artiklar på nwt.se!Med hjälp av länkarna kan du enkelt tipsa andra om en intressant artikel på nwt.se. Du behöver ha ett konto hos den sajt du vill lägga upp länken till. Här är en kort presentation av dessa. Läs mer på respektive sajt.kkki högre grad än män är chefer inom offentlig sektor, där lönerna ofta är lägre än i näringslivet. Detta pekar ju mer mot strukturer än frånvaro av individuell bedömning. Om lönen står i direkt relation till arbetets krav, mätbara individuella prestationer och verksamhetens utveckling blir bedömningarna sakliga och opåverkade av fördomar, hoppas man, men världen är inte saklig och opåverkad av fördomar. Tyngden på ett ansvar och en individuell prestation mäts av någon som inte är opåverkad av föreställningar om män och kvinnor. Löneskillnader är inte oförklarliga, vilket Elias och Blomqvist hävdar, de har sin förklaring i ojämställda ekonomiska strukturer och historiskt ojämställt tänkande. Så länge kvinnor tar ut 80 % av föräldraförsäkringen och män 20 % så har vi inte rättvisa grundförutsättningar för män och kvinnor på arbetsmarknaden. Så länge kvinnodominerade yrken är lägre betalda just för att de är kvinnodominerade så blir åtgärder för mer individualisering tämligen tandlösa. Så försöken att söndra och härska genom mer individualiserad lönesättning får använda andra tillhyggen än jämställdheten. Jämställdhet är istället ett område som måste förbättras genom strukturella förändringar och här finns ett område där individualiseringen behöver ökas, nämligen individualiseringen av föräldraförsäkringen.

Kenneth Johannesson (S)

Välfärdskonkurrens med förnuft

Privatiseringen av den offentliga sektorn i Sverige har genomförts i rekordfart.  Friskolereformen, hälsovalet och lagen om valfrihet har bidragit till detta. Argumenten för privatisering handlar om att vinstintresset driver på kvaliteten och ökar möjligheten att välja bland olika alternativ. Genom konkurrensutsättningen är också tanken att effektiviteten ska öka. Den största utvärdering som gjorts, den omtalade SNS-rapporten visar att konkurrensutsättningen av välfärden hittills inte kan uppvisa dessa resultat. Den ytliga och enkelt mätbara kvaliteten snarare än den önskade kvaliteten hamnar i fokus.  Såväl inom skolan som inom vården blir det viktigt att ”kunden är nöjd”.  Huruvida det finns gedigna anledningar till denna nöjdhet blir mindre viktigt. En felbehandlad patient kan ha blivit väl bemött och uppger sig vara nöjd. En elev med kunskapsbrister, men med ett högt betyg uppger sig vara nöjd. Kvalitet har förvandlats till ett argument för att bli vald, den får inget egenvärde. Det blir viktigare att den upplevs existera än att den faktiskt gör det. Vinstintresset riskerar att styra till att göra det som till den lägsta kostnaden gör kunden nöjd. Och om det vill sig riktigt illa hamnar vi i situationer med vårdskandaler. En ännu viktigare fråga är hur konkurrensutsättningen av välfärden påverkar styrningen av viktiga samhällsfunktioner.  Om marknaden ska ta fram gymnasieutbildningar utifrån jakten på elevpengar så blir det populära utbildningar som tas fram. Det görs ingen värdering av vilken efterfrågan som finns på arbetsmarknaden för dessa utbildningar. Inom hälsovalet i Värmland och på andra håll riskerar vi en utveckling där vårdcentraler med krav på en tydligt definierad service säljs ut när de tappar patientunderlag för att nya privata vårdgivare tillåts hitta en liten nisch att tjäna pengar på. Dessutom finns inom hälso – och sjukvården alltid risken att marknadskrafterna driver på mer produktion av sjukvård och att ett hälsofrämjande arbetssätt därför åsidosätts.  Såväl medborgare som stora delar av den privata sektorn riskerar att förlora på att marknadskrafterna tillåts härja alltför fritt inom välfärdssektorn. Trots dessa kritiska reflektioner över välfärdens konkurrensutsättning så tror jag att det skulle kunna gå att få den till att fungera i medborgarens tjänst. Men då krävs ett fördjupat kvalitetstänk och förbättrade kvalitetsmått. Socialdemokratins tveksamhet till konkurrensutsättningen kan visa sig bli dess räddning. För det finns möjliga fördelar med konkurrensutsättningen.  Vinstintresset kan driva på idéer som på ett effektivare sätt skapar hög kvalitet. Med en kritisk medborgarfokus där verksamheternas innehåll och kvalitet är målet kan vi lyckas krama ur konkurrensutsättningens fördelar och undvika dess nackdelar. Avslutningsvis vill jag lyfta fram att det finns många intressanta icke-vinstdrivande företag som tar plats i välfärdsbygget. De hade jag gärna sett fler av.

Därför är jag socialkonstruktionist

All kunskap skapas genom mänsklig interaktion. Det finns ingen åtkomlig verklighet som är oberoende av våra sinnen. Vår perception är i allra högsta grad präglad av vår ständiga interaktion med människorna i vår omvärld, det förstärks sedan ytterligare när den socialt präglade perceptionen ska tolkas. Det betyder om vi tar exemplet kön, att vi inte kan tala om ett biologiskt, socialt opåverkat kön som sedan socialt konstrueras till könsroller. Biologi är en socialt konstruerad vetenskap, det är människor som i av människor bestämda vetenskapliga regler samtalar och diskuterar sig fram till det som vi "vet". I skolan borde detta få konsekvensen att eleverna försätts i situationer där de får reflektera över tänkbara svar på forskningsfrågor som de sedan får jämföra med hur forskare svarat och idag svarar på frågan. Istället för att lära sig hur något är bör fokus hamna på hur vi kan utveckla det vi idag vet. Inom politiken får socialkonstruktionismen för mig konsekvensen att vi politiker ska ses som involverade i att skapa den förståelse av verkligheten som vi bäst tror leder till det goda samhället, befolkat av de godast tänkbara människorna. Vi ska också opponera mot förståelser som vi tror motverkar detta. I den socialkonstruktionistiska världen finns inte rätt och fel, gott och ont, men trots denna värderelativism så slåss socialkonstruktionistiskt övertygade människor för vad de tror blir rätt och gott, möjligtvis dock med en sympatisk ödmjukhet inför hur andras kamp ser ut. Det blir argumentationen som blir avgörande. Välkommen till en värld som kräver kritisk medvetenhet, välkommen till vår socialkonstruktionistiska värld.

Sommarskola, javisst, men det finns fler idéer…

S-utspelet om sommarskola för elever som saknar betyg har vållat debatt. Tar samhället ett för stort ansvar och ger för många nya chanser? Leder medvetenheten om dessa ständigt nya chanser till att eleverna upplever en kravlöshet? Så kan det vara, men den risken får man ta. Eftersom vi aldrig får ge upp våra försök att få upp alla på banan så får vi istället fundera över hur vi skulle kunna minska på behovet av sommarskola. Jag tror att idén att plocka ut elever som inte klarar ämnesundervisningen till smågrupper som icke ämnesutbildade lärare håller i bör överges. Istället bör ämnesläraren coachas till att hitta vägar fram med eleverna och också ges utrymme i sin tjänst till att ha uppsamlingsheat. Elever som blir underkända i många ämnen skulle ges möjlighet att gå i en klass med relativt få elever, men där strukturen är likartad den som finns för den ”vanliga” klassen med ämneslärare som är specialutbildade på elever som har haft svår att klara skolan. Utanför denna klass ska det finnas resurspersoner som kan stötta eleverna tillbaks in i klassrummet. Lyckas man genom denna ”hjälpklassfunktion” så kan eleverna förhållandevis lätt klara att slussas tillbaka till den ”vanliga” klassundervisningen eftersom inriktningen på stödet är att likna denna. Eleverna lär sig att klara det ”vanliga”. De får också ett större självförtroende i att upptäcka att man klarar samma som de andra. I den mån pedagogerna i dessa hjälpklasser upptäcker pedagogiska verktyg som gör det lättare att motivera elever så gör man klokt i att sprida dessa kunskaper till den ”vanliga” klassen, dels för att klara tillbakaslussningen, dels för att alla tjänar på sådan undervisning. Sommarskola är bra, att ge elever möjligheter att komma ikapp under några sommarveckor, men det går också att hitta vägar för att förmå eleverna att klara sina betyg före sommaravslutningen. Sommarskolan får inte medföra att ambitionsnivån för detta arbete sänks.

Lite motstånd mot Euro - och EU-motståndet

1.     Det är tur för Sverige att vi inte gick med i eurosamarbetet med tanke på den europeiska finanskrisen.

Motstånd: Men att finanskrisen nu slår hårt mot Europa (och även Sverige!) beror på att man inte håller sig till reglerna för valutasamarbetet. För att idén ska fungera måste de deltagande länderna följa de upprättade spelreglerna. Detta borde bli vår lärdom.

2.     Det kostar massor med pengar för Sverige att vara medlem i EU.

Motstånd: Det pågår i ett enormt stort utvecklingsarbete i mindre och större skala där EU finns med som medfinansiär i Sverige. Även de utvecklingsprojekt som inte Sverige ingår i är indirekt värdefulla för Sverige. Och om freden blir det enda som kommer ut av detta är varje krona välinvesterad.

3.     Sverige förlorar sin självständighet med EU.

Motstånd: Bara genom övernationella politiska verktyg kan vi ta upp den tappade tråden i Sveriges (och Europas) välfärdsbygge. I dagens genomglobaliserade värld så behöver det politiska verktyget som har medborgarens intressen för ögonen att skalas upp till europeisk nivå. Men då behöver Europas politiska vänster (och andra som tror på politiken som ett verktyg för medborgaren!) att resa sig och samlas runt denna vision. Då kan man också vinna makten över EU-verktyget. Enskilda länder klarar inte att motverka världsomspännande finanskriser. Vi behöver kunna bygga smarta  väg – och järnvägssystem över gränserna. Överstatlighet krävs för att skapa strategier för hållbarhet så att den fria rörligheten paras med tuffa miljökrav. Genom överstatlighet behöver vi inte kapitulera i kampen mot skatteparadis, eller i stoppandet av människohandel och trafficing. Det är också bra om Europas länder inte tillåts vara självständiga vad gäller medborgerliga fri - och rättigheter, dessa ska gälla över hela Europa.

Den privata sektorn förlorar på privatisering av välfärd

Privatiseringen av den offentliga sektorn sker i rekordfart. Friskolereformen har bidragit till detta. Argumenten för privatisering handlar om att vinstintresset driver på kvaliteten och ökar möjligheten att välja bland olika alternativ. Men för att detta ska fungera måste vi klara att ta fram fungerande kvalitetsmått. Det får inte bli så att vinstintresset driver på en redovisad kvalitet, snarare än en faktisk kvalitet. Med friskolereformen har kvalitet förvandlas till ett argument för att bli vald, den får inget egenvärde. Och då är det viktigare att kvaliteten upplevs existera än att den faktiskt gör det! Man kan ju göra tankeexemplet att lärare får lön utifrån hur höga betyg de sätter. Men möjligheten att välja bland olika alternativ är väl bra? Ja, men det kan bli lite märkliga alternativ som marknaden tar fram. Om marknaden t. ex ska ta fram gymnasieutbildningar utifrån jakten på elevpengar så blir det populära utbildningar som tas fram. Det görs ingen värdering av vilken efterfrågan som finns på arbetsmarknaden för dessa utbildningar. Och då kan man verkligen snacka om att vi har gjort ungdomarna en björntjänst! Dessutom förlorar alltså en stor del av den privata sektorn på om privatiseringen av välfärden tillåts styra resurserna fel. Vinstdrivande friskolor har visat att det går att bli effektivare i resursanvändandet så här finns lärdomar att göra. Fördelen med offentligt är att kvaliteten får ett egenvärde och att alternativ planeras utifrån arbetsmarknadens behov. Dessutom ”läcker” inga resurser ut i form av vinster till aktieägare.

Vad får prästen säga på skolavslutningen?

Snart är det skolavslutning och då kommer som vanligt massor av elever samlas i kyrkan och bl. a. lyssna till prästens reflektioner. Vad får dessa innehålla? Skolan är ickekonfessionell och får alltså inte favorisera någon religion. Förslag om förhandscensur har rests och skapat mycket debatt. Får prästen berätta om vad kyrkan är för plats och vad kristendomen innehåller för värden? Skulle ju kunna ses som allmänbildning. Får prästen ge uttryck för sin egen religiositet och bjuda in till den? Egentligen tveksamt. En del tycker säkert att man inte behöver ta så allvarligt på det hela utan mer se det som ett kulturarv, en tradition. Då skulle man kunna se avslutningen som ett levandegörande av en svensk kulturtradition. För att det ska fungera måste man ställa krav på att skolan inför avslutningen går igenom hur relationen mellan stat och religion har sett ut och förändrats samt förklara hur den svenska författningen ser på religionsfriheten och skolans ickekonfessionalitet. Förhandscensureringen skulle alltså kunna ske före eleverna går in i kyrkan. Samtidigt måste man ställa sig frågan varför detta levandegörande av en kulturtradition är så viktig i relation till andra kulturtraditioner. Det är skillnad på att ha kunskaper om kultur och att leva ut kulturen. Ska man leva ut kulturen så måste den innehålla värden som är värda att återupprepas. När det gäller kristendomen finns det onekligen en hel del värden som harmonierar med vårt demokratiska styrelseskick och människosyn, men också visst innehåll som inte gör det. Man kan ju försöka att tydliggöra vilka delar som harmonierar och vilka som inte gör det, men samtidigt måste man återigen fundera på om det är rätt av samhället att ge kristendomen denna uppmärksamhet. Om man skulle välja att förhandscensurera prästens sommartal så skapar vi en byråkrati, och risken är att prästen övercensurerar, alternativt att traditionen med skolavslutningar i kyrkan upphör. Jag landar nog ändå i att släppa prästen fri, men att skolan ser till att ge sammanhanget i vilket prästen verkar.

Så bryter vi skolans negativa trend!

Vi lär oss för lite och för ojämlikt. Resultaten för skolan är nedslående och är kanske än värre med tanke för att vi kan ha fått en situation med glädjebetyg efter att skolan konkurrensutsattes. Om vi kan för lite försämras vår konkurrenskraft. När skillnaderna i kunskap dessutom ökar så ökar risken för att en stor del av befolkningen hänvisas till låglönejobb med låga utbildningskrav. Lägre inkomster ger lägre skatteintäkter, vilket gör att vi får svårare att bekosta välfärden. Eftersom skolan är en viktig del av välfärden finns risk för en negativ spiral. Trots att studier borde betala sig så är det inte alltid så. Kvinnors högre studieresultat visar sig inte i kvinnors lönekuvert. Att mammor och pappor inte delar lika på föräldraförsäkringen och det fortatta arbetet med barnuppfostran leder till att arbetsmarknaden drar för lite nytta av kvinnors kompetens. Om Sverige ska klara att dra till sig jobb med höga kvalifikationskrav så måste den generella kunskapsnivån lyftas. Viljan att söka specialkompetenser ökar om fler har de grundkunskaper som krävs. Det är därför av yttersta vikt att politiken lyckas bryta trenden med svag och ojämlik kunskapsutveckling. Många saker behöver göras för att lyckas med detta. Skattelättnader kan aldrig få företräde framför att ta fram de resurser som krävs t. ex. Samtidigt behöver skolan satsa stenhårt på att karva fram den användning av resurserna som skapar det största värdet. Resurser som ger en svag resultatförbättring måste fasas ut till förmån för sådana som ger starkare förbättringar. Lärare är mycket välutbildade, varför man bör överväga att denna resurs används mer till tid med elever som ju är en påtagligt värdeskapande aktivitet. Då blir det också lättare att höja lärarlönerna. Om tiden med elever ökar skulle tiden för dokumentation kunna minskas. Istället för att oroligt skriva ner otaliga åtgärdsprogram skulle man kunna öka krutet med att faktiskt åtgärda istället. För att skolan ska fungera effektivt skulle man en gång för alla skapa en perfekta mixen mellan arbetslag och ämnen. Eleverna behöver tryggheten i att ha relativt få lärare som dessutom har ett samarbete kring samma elever, samtidigt som de behöver lärare med rätt ämneskompetens. Låt några matematiker räkna ut den ekvation som bäst tillgodoser dessa motstidiga behov.

Så vill S styra landstinget i Värmland

Vi är mycket måna om att värmlänningarna ska vara så friska som möjligt varför vår första målsättning handlar om att minska behovet av vård genom att prioritera hälsofrämjande arbetssätt. Det ska vara lönsamt med åtgärder som syftar till att vårdbehov undviks. Risken med att släppa marknadskrafterna alltför fritt på hälso - och sjukvårdens område är annars att mängden sjukvårdsproduktion styr lönsamheten. Självklart går det inte att mota bort alla behov av sjukvård och självklart kommer vi aldrig ha råd att möta hela behovet. Därför behövs principer för rättvis hantering av resurserna. S slåss för principen om att vårdbehoven, snarare än plånboken eller uttrycksförmågan ska vara urgångspunkten för resursfördelningen. Samtidigt ska vi verka för så effektiva patientflöden och så mycket patientinflytande som möjligt så att vi får så mycket och bra vård som möjligt. Vi vill att hälso - och sjukvården ska vara rättvist tillgänglig för värmlänningarna. Vi vill styra resurserna så att den vård som ofta behövs ska finnas nära, medan vård som behövs mer sällan kan få finnas på något längre avstånd. Det är viktigt att värmlänningen har tillgång till högkvalitativ vård, varför viss kompetens behöver finnas samlad på relativt stora enheter. Ibland krävs därför bra samarbete med enheter utanför Värmlands gränser. Vad gäller frågan om konkurrensutsättning är S noga med att se frågan ur ett medborgarperpektiv. Vi kommer aldrig acceptera att vårdkvalitet offras till förmån för att företag ska göra vinster. Privata vårdföretag kommer endast accepteras om de klarar högt ställda kvalitetskrav. S kommer heller inte acceptera sk. suboptimering, dvs att helheten urholkas för att göra särskilda delar lönsamma att göra affärer på. Endast när det är förenligt med en medborgarnytta kommer vi att kunna acceptera konkurrensutsättningen. Vi stödjer också att landstingen fortsätter att bidra till den regionala utvecklingen. Värmland måste söka såväl vägar för att minska den negativa befolkningsutvecklingen som att hitta sätt att säkra den kompetensförsörjning som behövs, inte minst inom hälso - och sjukvården. Vi måste bl. a finna en strategi för att göra oss oberoende av hyrläkare. Landstinget ska också vara en föregångare vad gäller att inte påverka miljön negativt. Därmed är cirkeln på detta resonemang sluten eftersom det goda miljöarbetet är en mycket viktig del i det hälsofrämjande arbetet.

Valet 2014 kommer handla om jobben, men måste också handla om solidaritet

Debatten inför valet 2014 kommer att liksom valet 2010 att handla väldigt mycket om sysselsättningen och arbetslösheten. De borgerliga kommer att hävda att fortsatta skattesänkningar är melodin för att öka sysselsättningen och de rödgröna kommer att hävda att offentligt finansierade satsningar krävs. Om skatten sänks, menar borgarna, så ökar incitamentet att engagera sig på arbetsmarknaden, särskilt om alternativet görs alltmer oaptitligt genom försämringar i försäkringssystemen. De rödgröna å andra sidan pekar på att efterfrågan krävs för att få igång ekonomin och här är låg – och medelinkomsttagare viktigare än medel – och höginkomsttagare. Det finns poänger i båda synsätten även om resultaten för den borgerliga linjen varit tämligen nedslående. Trots det kan vi leka med tanken att det för ekonomin totalt sett går på ett ut vilket av alternativen som sätts i verket. Det som blir den verkliga frågan för väljaren att ta ställning till då är den moraliska. Ska jag i första hand titta till min egen plånbok och rösta på det alternativ som fyller den med mest pengar eller ska jag ta hänsyn till solidariteten med andra.  Om det inte finns någon större skillnad i borgarnas och de rödgrönas förmåga att skapa sysselsättning. Bör man då välja det alternativ som står för ett sammanhållet samhälle där människor i trygghet gör sina livsval eller ett alternativ där valen ska göras med kniven mot strupen eller genom lockelser om tjockare plånbok? Nu är jag övertygad om att sysselsättningen ökar mest med de rödgrönas politik, men det finns annat som också borde påverka vårt val, t. ex. solidariteten.

Välkommen att titta in, då får vi den 847:e sidvisningen...

Bloggen fyller en månad snart och på den tiden har vi fått 846 sidvisningar. Roligt att de politiska tankarna läses och förhoppningsvis krokar i läsarens egna funderingar på något sätt.

Om vi hade fått utveckla hälsovalet...

Den moderatledda landstingsmajoriteten i Värmland vill favorisera nyetablerade vårdcentraler genom att låta dessa ta över passivlistade patienter. Samtidigt krattar man nu i manegen så att det snabbt och enkelt ska gå att sälja befintliga vårdcentraler. När den gamla vårdcentralen förlorar passivlistade får de omställningsproblem. När dessa inträffar säljs de. Målet för det blå laget är att det ska bli fler privata vårdcentraler. Om S hade fått möjlighet att utveckla hälsoval Värmland så skulle vi ha ökat incitamenten för att jobba hälsofrämjande och vi hade också övervägt att ta ett större socioekonomiskt hänsynstagande för mer rättvist fördelad vård. Vi hade säkerställt att varje kommun har en vårdenhetet med ett reglerat utbud och tillgänglighet. Kort sagt vi hade satsat på att få så mycket och rättvist fördelad vård som möjligt för värmlänningarnas skattepengar. Och vad gäller konkurrensutsättningen. Om medborgaren ska tjäna på den kan man inte skapa skeva förutsättningar i konkurrensen. Som det är nu blir hälsovalets upplägg enbart kostnadsdrivande.

Björn Söders Loreennoncharlans avslöjar tankefelet hos SD

När partisekreteraren för Sverigedemokraterna Björn Söder raljerar över att Loreens seger inte ska ses som svensk avslöjas ett mycket viktigt tankefel hos SD. Eftersom Sd har svårt att definiera svenskhet utifrån positiva beskrivningar så väljer man alltsomoftast att definiera svenskhet utifrån vad det inte är, i det här fallet Västeråsfödda Loreen med marockanskt påbrå. Eftersom Sverige existerar i en värld där ständiga utbyten av tankar sker kan ett kulturellt fenomen som svenskhet aldrig vid en given tidpunkt frysas till sitt innehåll. När skulle detta i så fall vara och varför just då? Eftersom Sverige är känt för sitt internationella engagemang blir det dessutom svårt att finna något i historien som skulle kunna vara användbart i en SD-definition av svenskhet. I själva verket är det extra glädjande när Sverige når internationella framgångar tack vare att vi varit mottagliga för det marockanska påbrå som är en del av Loreen, som är en del av Sverige.

När vi tar torget i besittning...

Har funderat en del på hur S kan bli bättre på att ta torget i besittning och fick bra tips från en retoriker på senaste mötet med landstingets fullmäktigegrupp. Gör en walking act där personer med plakat bereder väg för talaren. Använd en "programledare" som presenterar talaren, talarna. Som profilklädd talare tar man höjd för sitt budskap kliver fram och tar plats, gärna profilklädd och håller ett kort kärnfullt tal där syftet med talet framgår och där lyssnarna inser vilket mervärde talets innehåll medför. Gruppen av sossar som är på torget jobbar i första, andra och tredje femmor med tydligt definierade uppgifter för att synliggöra S, för att prata med folk (och inte varandra!), vi ska försöka göra torgintagandet till en show, till en politisk teater, varför annan rekvisita också kan tas fram som t. ex XL-böcker. Man kan också jobba med intervjuupplägg.

Gratis (s)trategi...

Schlingmann tillbaka som partistrateg för M. Han var skicklig när han lanserade alliansen och de nya moderaterna. Alliansen eftersom det fram till 2006 fanns dåliga exempel på borgerlig sammanhållning, de nya moderaterna eftersom de sköt in sig på jobbpolitik genom försämringar i "bidragssystem" parat med jobbskatteavdrag. Hör att Schlingmann välkomnar att jobbfrågan aktualiserats av Löfven, han känner säkert att Moderaterna vinner på att denna fråga återkommer så att en annan fråga hamnar i skymundan, nämligen frågan om vården, skolan och omsorgen. Björklunds höga skolpolitiska svansföring ser ut att slå tillbaka, vilket i o f s gynnar M i den interna borgerliga fördelningen. Mot denna bakgrund kommer nu lite gratis (s)trategi. Eftersom resultaten talar emot Moderaterna i jobbfrågan och Folkpartiet i skolfrågan är dessa frågor viktiga att driva. Inte enbart genom att påvisa de dåliga resultaten utan också genom att förklara varför de blir dåliga med den borgerliga politiken. När man sedan presenterar de egna ideerna är det viktigt att de kryddats med nytänk i förhållande till tidigare S-styre som inte heller var tillräckligt bra. Eftersom S har högre trovärdighet vad gäller vård, skola, omsorg är det viktigt att bristerna här hamnar i fokus, men samtidigt får S inte riskera att upplevas mindre trovärdiga i frågan om ordning och reda i de offentliga finanserna, vilket innebär att frågan måste hanteras med känsligt handlag. Förbättringar av trygghetssystemen finns det goda argument för att göra, men denna debatt bör trots detta tonas ner något. Alla vet att S är bättre här. Risken är annars att S förmås tappa trovärdighet i jobbfrågan. Det går utmärkt att argumentera för att stärkta trygghetssystem går hand i hand med stärkt sysselsättning, men många potentiella S- väljare kan skrämmas tillbaks i den borgerliga fållan om de ser ett för stort fokus på "bidragssystem". När det gäller vård, skola, omsorg ska naturligtvis det socialdemokratiska medborgarperspektivet brytas mot det borgerliga företagarsperspektivet vad gäller konkurrensutsättningen. Det kan bli en valvinnande fråga. RUT och ROT är frågor som vi vinner på att sudda ut skillnader på, vad gäller RUT är iden om att öronmärka avdraget till barnfamiljer och äldre smart. Då skrämmer vi inte bort viktiga medelklassväljare. S vinner mycket på att syna de nya moderaterna på frågan om jobben och "välfärdens kärna".

Inte bara strängare straff mot heders - och relationsvåld...

Uppmärksammade fall av hedersmord och andra mord och våldsbrott i nära relationer (eller släktskap) får oss att höja våra röster för strängare straff. Även andra typer av inskränkningar som tvångsgifte eller annan otillbörlig kontroll av andra förtjänar också stränga straff. Samhället ska vara tydligt i sitt avståndstagande mot detta. Men strängare straff har dessvärre inte den effekt på problemet som vi skulle önska, varför vi måste göra mycket mer för att få stopp på det. Orsakerna är en mix av individuella, relationella och komplexa faktorer. Till de komplexa hör kultur, samhälle, jämställdhet t.ex. Vi måste därför jobba med värdegrunden i alla samhälleliga situationer där människor interagerar med varandra, det handlar om mobbning, jämställdhet, rasism etc. Sen behövs också samhällsinsatser för att ge stöd åt såväl våldsutsatta, de som bevittnat (också en form av våldsutsatthet!) som förövare. Utväg Skaraborg jobbar med helt rätt med detta som exempel. Det behövs utbildningsinsatser för att sprida kumskaper om hur vi kan upptäcka, vad vi kan göra vid upptäckt och hur vi kan arbeta förebyggande. Så glöm inte att koppla diskussionen om strängare straff till åtgärder som ger än större effekt för att motverka problemet.

Tveksamt att ge lärare skadestånd

En elev har slagit en lärare och dömts för misshandel, men läraren nekas skadestånd. Rätt eller fel? Läraren har naturligtvis kränkts av eleven, men samtidigt är frågan om man kan betrakta en lärare och en elev som två likvärdiga civilrättsliga parter. Skolan är en speciell miljö där konflikter uppstår och där skolan har en viktig uppgift att skapa den goda värdegrunden. Är det inte för mycket begärt att utkräva ansvar utifrån att eleverna ses som värdegrundsmässigt fullärda? Skadeståndet är inte tänkt som något som ska avskräcka utan är en ersättning för någons kränkning. Misshandeln är ett tecken på att värdegrundsarbetet med den misshandlande eleven inte hittills lyckats. Skadeståndet har ingen positiv effekt för fortsättningen på detta arbete. Här skulle snarare någon form av medlingssamtal kunna vara effektivt, där eleven ges möjlighet att be om ursäkt och läraren får möjlighet att beskriva hur kränkningen upplevts. Frågan har i mediarapporteringen framställts som om den handlar om huruvida en lärare ska få tåla stryk eller inte, men att inte bevilja skadestånd är inte samma sak som att säga att det var okej, eleven dömdes för misshandel, det sågs alltså inte som okej. Jag är tveksam till om pengar från eleven till läraren har positiva effekter för att få en lyckad konfliktlösning vare sig i det enskilda fallet eller som pedagogiskt verktyg i värdegrundsarbetet i helhet.

Sätt befintlig verksamhet med låg avkastning under kritisk lupp

Vilken prioritering ger störst mervärde? I en knapp ekonomi så blir diskussionen om vilka satsningar som ska göras oftast präglad av en rationell analys av vilken satsning som ger störst mervärde, alternativt ser till att värden inte går förlorade. De politiska partierna har såklart olika uppfattningar om vad som ger mest mervärde, men själva det rationella synsättet, att sträva mot detta finns med i hyffsat bra utsträckning när det handlar om satsningar. Svårare blir det att titta på befintlig verksamhet och ställa frågan: Vad av det vi lägger pengar på får vi ut relativt mycket av eller relativt lite av? Varför ska vi egentligen bromsa satsningar som vi anser ger höga mervärden när vi samtidigt har befintlig verksamhet med låg avkastning?

Socialdemokraternas rättviseideologi

I en marknadsekonomi fördelas resurser utifrån människors förmåga att sälja. Priset sätts utifrån utbud och efterfrågan. Systemet har många fördelar, en känd nationalekonom talade om en osynlig hand som i marknadsekonomin effektivt fördelar resurser och leder till tillväxt. Vad det marknadsekonomiska systemet inte klarar av är att fördela resurser rättvist. Även om man kan tycka att människors ansträngningar påverkar möjligheterna att tjäna pengar så är det också så att marknaden egentligen inte bryr sig om mänskliga egenskaper, den har ett mycket mer krasst köp/sälj- tänk. Idrottsprofiler kan tjäna enorma summor pengar och ägare kan bli miljardärer på att just vara ägare av något om är högt värderat på en marknad. Om man vill behålla marknadsekonomins fördelar, men samtidigt rätta till de oförtjänta ojämlikheter som den skapar så bör man via skattesystemet göra omfördelningar, i första hand genom att se till att skapa viktiga nyttigheter som alla tar del av oavsett plånbok. Det är egentligen ingens fel att resurserna fördelas orättvist i en marknadsekonomi och eftersom den är så effektiv i sitt sätt att skapa tillväxt så är det alltså smart att rätta till orättvisorna genom ett redistributivt skattesystem som ser till så att alla får hyfsat likvärdiga förutsättningar att ta plats i ett samhälle som styrs marknadsekonomiskt. Så förutom att ett redistributivt skattesystem är bra för folkhälsan och tillväxten (som jag inte här tar plats med att argumentera för) så är det också rättvist, det ser till att något motverka oförtjänta ojämlikheter.

Folkhälsan - verktyg för ett attraktivare Arvika

På förrförra kommunfullmäktige genomförde vi som arbetat i framtidsgrupperna vår redovisning om hur vi ska lyckas vända den negativa befolkningsutvecklingen i Arvika. Vi lyfte fram massor av idéer om hur vi lokalt kan bidra till förbättrad infrastruktur, jobb, besöksnäring, kultur och bostadsbygge. Vi lyfte också vikten av att hålla en hög kvalitet inom vård, skola och omsorg samt vikten av en tydlig profil för Arvika som t. ex ”kultur och kalas”. Jag gjorde ett kort medskick i fullmäktigedebatten om vikten av den goda folkhälsan som jag också skulle vilja utveckla lite mer. Folkhälsopolitik syftar till att se det friska och förstärka det och att arbeta för känsla av sammanhang, KASAM. Om vi lyckas förebygga ohälsa kan vi utveckla välfärden och även minska kostnaderna för den. För att lyckas med folkhälsopolitiken behövs ökad demokrati och delaktighet, minskade skillnader i levnadsstandard och väl fungerande trygghetssystem, men också ett tydligt fokus på förebyggande hälsoarbete. Arenor för folkhälsoarbetet är förskola/skola, arbetsplatser och frivilligorganisationer samt vård och omsorgsverksamhet. Genom systematik kan vi kommunpolitiker tillsammans med landstinget och andra aktörer ta oss närmre målet om god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Då behövs kartläggning, analys och åtgärder. Den sociala hållbarheten behöver bli en tydlig del av budgetarbetet. Det goda folkhälsoarbetet har ett värde i sig, men är en tillväxtfråga. Ökar medellivslängden ökar efterfrågan på varor och tjänster, lusten att investera ökar om man tror att man ska leva länge och vara frisk, i en frisk befolkning är fler i arbete och producerar mer och bättre varor och tjänster. Så ett viktigt område att utveckla om vi ska lyckas göra Arvika mer attraktivt och växande är det goda folkhälsoarbetet. En frågeställning som kommunfullmäktiges framtidsgrupper behöver ta sig an framöver är: ”Hur kan kommunen använda ett gott folkhälsoarbete som verktyg för ett attraktivare, växande Arvika?”

De nya sjukhusen kräver att vi är återhållsamma

2016 kommer kostnaden år för år för de nya sjukhusen i Värmland att slå igenom. Det betyder att vi redan nu måste anpassa landstingets övriga kostnader. De nya sjukhusen kommer att bidra till effektiviseringsvinster och kostnadsreduktioner på kort och lång sikt, men på kort sikt kommer inte dessa reduktioner vara i närheten av vad själva investeringen kostar på årsbasis. Det finns allstå anledning till återhållsamhet i budgetarbetet. En klok hållning i detta läget vore att inte göra äventyrliga förändringar av hälsovalet, vi kan redan se tendenser till att hälsovalet medfört ökade kostnader. De förändringar som nu ligger i pipeline som syftar till att skapa konkurrensfördelar för privata nya vårdcentraler framför befintliga landstingskommunala riskerar att äventyra den återhållsamhet som behövs i ett läge när de nya sjukhusen så småningom ska börja betalas.

Systemskiftet sjösätts nu i landstinget i Värmland

Förändringar i hälsovalet är nu på G. Så här ser den borgerliga skissen ut. Höj skatten så att det finns mer pengar i systemet. Ersätt privata vårdgivare under den falska flaggen konkurrensneutralitet. Du ger bilden av att de klarat sig bättre än de landstingskommunala. Att hälsovalet skapar anpassningskostnader leder alltså till gratifikationer till privata vårdgivare. Nästa steg blir att skapa en skev konkurrens mellan nya och gamla vårdgivare till de nyare (och privatas) fördel. Detta genom att trixa med passivlistning. När sedan nya privata vårdcentraler slagit sig in kommer de gamla landstingskommunala att gå dåligt ekonomiskt, vilket ger argument för utförsäljning. Argumentet kommer att vara att vi får nära och bra privata vårdcentraler och dessutom fler företagare, men det kommer att bli mindre vård per skattekrona och vården kommer inte längre att vara rättvist fördelad i Värmland. Hur ser utvärderingen av hälsovalet ut? Sanningen är att man inte är så intresserad av att göra en särskilt noggrann utvärdering, de borgerliga landstingspolitikerna i Värmland vet nämligen redan att privatisering är jättebra för värmlänningarna. Att de utvärderingar som gjorts i större skala som den uppmärksammade SNS-rapporten visar att det finns viktiga frågetecken att räta innan man rusar fram med konkurrensutsättning vill man inte stanna upp och fundera på, därtill är den dogmatiska övertygelsen alltför stark. Frågan handlar inte om konkurrensutsättning eller inte, den handlar om huruvida denna konkurrensutsättning ska genomföras utifrån en medborgarperspektiv eller ett företagsperspektiv. De borgerliga ser enbart till företagsperspektivet, vilket innebär att den möjliga medborgarnyttan med en konkurrensutsättning med deras sätt att genomföra den kommer att gå förlorad.

Om två år är det val till Europaparlamentet...

Om två år är det val till Europaparlamentet. Det är bara genom att rösta som du kan signalera vilken politik du vill ha. Via detta parlament kan vi ställa politiska krav på en globaliserad marknad och motverka att multinationella företag ställer länder och arbetare mot varandra. Genom parlamentet kan vi försöka att motverka världsomspännande finanskriser.  Genom parlamentet kan vi försöka få igenom smarta väg – och järnvägssystem över gränserna. Genom parlamentet kan vi öka jämställdheten hos Europas folk. Genom parlamentet kan politiken skapa strategier för hållbarhet så att den fria rörligheten paras med tuffa miljökrav. Genom parlamentet kan skatteparadis motarbetas. Genom parlamentet kan brottsbekämpning samordnas och trafficing motarbetas. Men det har betydelse vilket parti du röstar på. Att Frankrike nu fått en socialistisk president och att Italien blivit av med Berlosconi kan vara början på ett nytt Europa där ovanstående skiss kan börja realiseras. Men vi behöver också rösta in fler sossar från Sverige.

Ekonomistyrningen i landstinget förklarar skattehöjningen

Den moderatledda landstingsmajoriteten har beslutat ge 8 miljoner kronor till privata vårdgivare för vård som redan var genomförd 2011. Verksamheterna drevs med en för låg budgetering, hävdar man. Och nu kompenserar man alltså så att alla i efterhand får i enlighet med den budget som borde ha varit. Detta görs trots att övergångskostnader uppstått när verksamheter har anpassas efter det nya hälsovalet. Principen blir alltså att den minst effektiva delen av hälsovalet sätter kostnadsnivån. Man får ju förutsätta att de landstingskommunala verksamheterna får kompensation om privata vårdgivare gör förluster. Landstinget har sedan skatten höjdes en summa pengar under landstingsstyrelsens förfogande som hanteras på så vis att man gör lite tillskott här och var när man märker att budgeten inte hålls. Verksamhetsföreträdare har fått två ekonomiska realiteter att förhålla sig till, dels budgeten,  dels vilken andel av landstingsstyrelsens pengapott man kan förvänta sig att få, kanske rentav i efterhand.  

Därför så få majoriteter med Sd

Emellanåt förlorar regeringen frågor i riksdagen eftersom alla partierna utanför regeringen tycker annorlunda. Man kan fråga sig varför detta trots allt sker så sällan. Dels tycker Sd väldigt ofta lika som regeringen, Sd är ett värdekonservativt borgerligt parti med främlingsfientlig profil. Men oftare än vad som sker tycker hela oppositionen lika i enskilda frågor än vad som blir resultat av omröstningar. Anledningen är att politiken måste ses i helhet snarare än delar. Många enskilda frågor hänger ihop i en större helhet. Det vore oansvarigt att söka majoriteter i så många frågor som möjligt, eftersom de vunna frågorna tillsammans med de förlorade frågorna skulle bilda en mycket oaptitlig helhet. Emellanåt kan det vara viktigt att låta regeringen förlora en ideologiskt viktig fråga som dessutom sätter käppar i hjulet för ett borgerligt systemskifte, men som regel kan det vara bättre att förlora en möjlig vinst i en enskild fråga till förmån för en helhetligare oppositionspolitik. Sd bör dessutom inte tillåtas hamna i ett läge där man lyckas utifrån vågmästarpositionen förhandla sig till ett stort utrymme för sin politik genom uppgörelser till höger och vänster. Sd sticker ut som ett parti som inte delar vissa grundläggande etiska fundamenta med en människosyn som delar upp Sverige i ett vi och dom, och trots att Reinfeldt också gjorde just så i ett försök att framställa den egna jobbpolitiken i en bättre dager så är ändå moderaterna inte ett främlingsfientligt parti. Samtliga partier i riksdagen med hygglig etik i denna fråga har ett ansvar för att hålla Sd utan den typ av inflytande som en vågmästarposition lätt hade kunnat ge. Att den borgerliga regeringen därmed kan minoritetsregera något lättare får S, V och Mp bjuda på.

Därför är den S-märkta jobbpolitiken bättre

Det finns flera aspekter som gör den socialdemokratiska jobbpolitiken bättre än regeringens. S anser att arbetslösheten mer beror på att det saknas arbete än på att individer eller utpekade grupper engagerar sig för lite eller fel på arbetsmarknaden. S anser heller inte att arbetslösheten bör förklaras bort genom att åka slalom genom statistiken. S är tydligare med att politiken har stora möjligheter och ett stort ansvar för att minska arbetslösheten. Sänkta skatter inte är hos S det enda verktyget för fler i jobb. När S vill förbättra matchningen mellan arbetslösa och lediga platser så är snarare kompetenshöjning än sänkta ersättningsnivåer i fokus. Sämre villkor i arbetslöshetsförsäkringen löser nämligen inte problemet med arbetskraftsbrist. Även arbetsgivare behöver kompetenshöjning för lyckade anställningar. Det är viktigt att ha realistiska krav på de sökande och att den egna personalen kompetensutvecklas. De svåraste utmaningarna är den långvariga arbetslösheten (som ökat lavinartat under nuv. reg.) och de särskilt utsatta grupperna. Även om man bör pröva riktade insatser (läs inte lönesänkning!) så är den viktigaste åtgärden att generellt pressa ner arbetslösheten. Här krävs samverkan med näringslivet, men också åtgärder för att utveckla såväl kvaliteten som resurserna inom vård, skola och omsorg.

Borgerlig dogmatism om remissfrihet och konkurrensutsättning

Frågor om remissfrihet och konkurrensutsättning har präglats mycket av dogmatiska ideologiska positioner från såväl blå som röda lag i landstingssverige. Det röda laget har tenderat att automatiskt vara emot och det blå laget har tenderat att automatiskt vara för. I Värmland och på många andra håll ser man sedan en tid tillbaka en rörelse hos de röda bort från denna dogmatism. Dessvärre ser man ytterst sällan samma rörelse i de blå lagen och definitvt inte i Värmland, trots att det blå laget har två partier som inte bekänner sig som borgerliga, Sjukvårdspartiet och Miljöpartiet. Rörelsen i det röda laget och framför allt från S handlar om att man är beredd att överväga såväl konkurrensutsättningens möjligheter och risker och vad gäller remissfriheten så är man beredd att släppa på den där den blir en begränsning för ett effektivt patientmottagande och där vård efter behov snarare än efterfrågan inte äventyras genom remissfriheten. Efter noggranna utvärderingar som såväl tittar på patienternas nöjdhet som anledningar till att känna sig nöjda tar S ställning till att bibehålla eller begränsa, hela tiden med medborgarnas bästa för ögonen. Det blå laget har en annan agenda. De vill att den ska finnas fler privata företag som tjänar pengar och nöjer sig med att titta på patientnöjdheten, mer djuplodande undersökningar om hur väl de nationella riktlinjerna för olika sjukvårdsområden efterföljs är man inte lika noga med. Man rusar gärna vidare med utförsäljningar och privatiseringar före mer noggranna utvärderingar är genomförda, kort sagt dogmatismen råder fortfarande hos de blå.

Så här skulle Lean kunna fungera i skolan.

Inom landstinget tittar man nu på en filosofi som hämtats från industrin som kallas Lean som i korthet handlar om att se över alla processer så att värdeskapande aktiviteter optimeras. Filosofin har ett mycket brett användningsområde, inom skolan skulle perspektivet kunna formuleras som att de aktiviteter som optimalt tar eleverna till måluppfyllellse av läroplansmålen ska sökas och genomföras. Leantänket utgår från de som är i verksamheten, så i skolans fall är elever och lärare nyckelgrupper för att identifiera värdeskapande aktiviteter. Skolans organisation ska flexibelt forma sig kring de reflektioner om värdeskapande som kommer från elever och lärare. En egen reflektion över vad som effektivt tar en elev till måluppfyllelse är att eleven får syn på det tänkande som krävs för att kunna uppvisa en förmåga eller färdighet. När man inte bara löst en uppgift utan också förstått varför man lyckats har något viktigt inträffat. Idealet är att eleven dessutom får en glimt av det tänkande som behöver övas för att lösa sådant man hittills inte lyckats lösa. Övningar i skolan som både övar förmågor och färdigheter och som innehåller en reflektion över det tänkande som används rymmer en enorm potential för värdeskapande. Men för att nå detta läge så är det annat som krävs. Eleverna behöver motiveras till att nå målen, de behöver få svar på den didaktiska varför-frågan. När eleverna förstår sammanhanget som kunskaperna man ska lära sig ingår i så ökar motivationen. Men för att lyckas motivera eleverna till att ta del av varför-frågan så behöver skolan klara att förmedla och få elevernas medhåll på vilka spelregler som gäller vid en undervisningssituation, såväl elevers som lärares bemötande måste då och då dryftas i syfte att denna situation ska bli optimal. Utöver dessa gruppdiskussioner så behövs individuella samtal mellan lärare och elever och mellan rektor och lärare. I några fall behöver kontrakt formuleras som följs upp. Den verkligt värdeskapande aktiviteten i skolan är lektionen, men för att den ska få ett kvalitativt värdeskapande innehåll krävs även andra aktiviteter.

Reflektioner angående avslöjandet i kvällens Uppdrag Granskning

I kvällens uppdrag granskning får vi lyssna till flera imamers råd till en kvinna om att hon inte ska polisanmäla misshandel, att hon inte ska vägra sex och att hon ska acceptera att mannen tar sig en ytterligare hustru. Det faktum att råden inte genomgående ser ut så här och att det finns andra riktningar inom islam, som t. ex sufismen som tar en helt annan hållning samt att den officiella hållningen också är annorlunda bäddar för att reportaget och uppmärksamheten kan bli en positiv kraft till förändring. Sverigedemokraterna kommer naturligtvis att försöka vinna terräng genom att generalisera dessa förfärliga värderingar så mycket det bara går. Värdkonservativa Sverigedemokraterna saknar generell trovärdighet som progressiv kraft för ökad jämställdhet, men kommer i denna fråga göra ett stort nummer av att muslimer förtrycker kvinnor. Att kvinnor förtrycks även av svenska män kommer man inte att lyfta. Till skillnad från arbetslöshetsstatistiken är "etniska svenskar" väl representerade i statistiken över såväl anmälda som dömda för misshandel, våldtäkt, ofredande och kvinnofridskränkning. Men på samma sätt som man inte ska göra misstaget att alltid tala om kvinnors våld så fort mäns våld tas upp så ska inte svenskars våld alltid lyftas så fort våld från andra etniska grupperingar kommer på tal. Därför vill jag ändå knyta ihop reflektionen genom att återvända till det viktiga med avslöjandet, att få till en skärpning bland muslimska företrädare, det är inte okej att sprida råd som innebär ett kvinnoförtryck, vilket dessutom är i strid med svensk lagstiftning.

Lider Europa av en spariverorsakad lågkonjunktur?

Europas ekonomi fortsätter att krisa. Ekonomiska stålbad påtvingas länder som levt över sina tillgångar. De länder som har bra ordning i sina finanser skryter ikapp om hur sparsamheten medfört att man därigenom slipper bita i det sura äpplet på såvis som skuldländerna. Men bedrar snålheten visheten? Fördjupas och förlängs den europeiska krisen och den genomgående höga arbetslösheten av att alla bejakar sparparadigmet? Finns det något som kan göras för att lätta något på Europas spariver så att ekonomin får något slags ekonomisk vitaminjektion så att det blir bättre fart på ekonomin, med ökad sysselsättning, ökade inkomster och därmed ytterligare ökad efterfrågan, kort sagt är det inte dags att avsluta Europas spariverorsakade lågkonjunktur?

Söndra och härska

Reinfeldts utspel om etniska svenskar i jobbdiskussionen ska ses mot bakgrund av en borgerlig ideologi som vill lägga över alltmer ansvar på individerna och alltmindre ansvar på det gemensamma. Det är därför man alltid vill skattesänka fram fler jobb och aldrig utöka resurserna till välfärdssektorn, ta Centerns förslag om välfärdens ransonering som färskt exempel. Ända sedan den borgerliga regeringen tog över regeringsmakten 2006 så har man varit skicklig på att dölja egna tillkortakommanden genom att försöka hitta syndabockar. Det har varit sossarna, myndigheter, världsekonomin, de sjuka, de arbetslösa. En annan strategi har varit att genomför större försämringar i välfärdssystemet som man sedan förbättrar något. Då genomför man systemskiftet samtidigt som man uppfattas som lyssnande. Privatiseringen av välfärden genomförs av de borgerliga på så vis att fokus hamnar på att snabbt sälja ut det offentliga utan att utvärdera konsekvenserna, sedan pekar man på att privata får högre nöjhetsindex som argument för att fortsätta, huruvida det finns anledning att vara nöjd är man inte lika noggranna att undersöka. När det offentlig på detta sätt åderlåts och får omställningsproblem får man till slut ett verkligt argument för att det offentliga är sämre. Söndra och härska. Sätt på dig kritiska glasögon så kommer du också att upptäcka denna strategi.

Den energipolitiska våndan

Hur mycket energi behöver vi idag och i framtiden? Vilka energislag ska vi satsa på? Den förnyelsebara energin är på stark frammarch och skulle naturligtvis kunna gynnas ännu mer genom politiska beslut om koldioxidskatter eller beslut om att stänga dörren för nybyggnation av kärnkraft. Samtidigt vågar vi inte riskera att hamna i ett läge där energin blir mycket dyr, med tappade jobb och tappad konkurrenskraft. Oljeberoendet måste brytas. Höjd bensinskatt väcker starka reaktioner, men samtidigt vet vi att oljepriset kommer att stiga kraftigt framöver. Om vi inte hittar sätt att ta oss bort från oljeberoendet kommer vi att få mycket stora problem framöver. Vågar vi satsa på en häst? Klarar de förnyelsebara energikällorna vårt energibehov till det pris vi vant oss vid? Hur mycket kan vi minska vårt energibehov genom ny teknik och nya beteenden? Mot bakgrund av alla komplexa frågor som behöver rätas ut vad gäller Sveriges energipolitik så skulle en förutsättningslös blocköverskridande diskussion vara välbehövlig.

Så här ser det ut nu. Vem har bästa politiken från nu och framåt?

Inga partier tillåts leva på gamla meriter. S har ingenting för att ha byggt upp välfärdssystemet i Sverige eller för att ha varit arbeterrörelsens politiska gren. M har ingenting för att ha genomfört jobbskatteavdrag och klarat de ekonomiska finanserna i en svår ekonomisk tid. De potentiella väljarna tittar på vilken analys partierna gör av samtiden och hur de vill göra förbättringar från nu och framöver. Principiella ideologiska utgångspunkter imponerar bara om dessa omsätts i en konkret politik som trovärdigt pekar ut en riktnimg som är i linje med ideologin. När partier kritiserar andra partiers politik så servar de egentligen upp för detta parti att förklara sin politik ännu bättre och inför en nyfiknare publik. Svaren på de kritiska frågorna är intressantare än kritiken. Mot denna bakgrund är det viktigt för partierna att skärpa upp sin argumentation och sin kreativitet. Det innebär också att det blir allt svårare att bli omvald eftersom ett val handlar om att lösa samhällsproblem. Det är alltid lättare att tro på ett oppositionellt alternativt förslag till lösning än på en aktiv, icke fungerande politik. Att hänvisa till alternativa orsaker än den förda politiken kan fungera, men risken blir att man upplevs vara nöjd med något som människor ser som ett stort problem. Att visa på hur förvärrat problemet kommer att bli med oppositionens politik kqn fungera, men här blir risken att man upplevs slå ifrån sig egna tillkortakommanden genom att attackera utmanaren. Och som sagt, hänvisningen till de egna meriterna fungerar inte om oppositionen har köpt det populärt genomförda. Om S köper genomförda jobbskatteavdrag och M köper en hög välfärdsnivå, finns inte så mycket att hämta där. De frgor som kommer avgöra valet är jobben, skatterna, välfärden och konkurrensutsättningen av den, energifrågan och infrastrukturfrågor. Frågor som kommer vara betydelsefulla för mindre partier är jämställdhetsfrågor, familjepolitik, flyktingpolitik, utrikes - och förvarspolitik, miljöfrågor utöver energifrågan.