NWT-replik våld i nära relationer

Tips från coachen…

Jag tycker det är jättebra att Marlene Lund Kopparklint (M) då och då lyfter den viktiga frågan med kvinnomisshandel och att du uppmärksammar barnens situation. Att vi uppmärksammas på problemet har ett värde i sig eftersom fler kan lära sig att se och därmed ingripa. De metoder du sedan skryter över att moderaterna använder för att motverka problemet är kartläggning, metoder för att jobba med våldsverkare, förstärkt kompetens inom rättsväsendet och samverkan med kvinnojourer. Och detta är bra metoder. Du nöjer dig inte med detta utan vill ha ökat fokus på de förebyggande insatserna.

Här skulle jag vilja ge Kopparklint och Moderaterna några förslag. Relationsvåld är individuellt, relationellt och komplext/samhälleligt. Det är på den komplexa samhällsnivån vi politiker kan göra de viktigaste insatserna för att förebygga relationsvåld. Satsa därför på att skapa ett jämlikt och jämställt samhälle. Jämlikhet och jämställdhet hänger ihop. Jämställdhet och relationsvåld hänger ihop. Jämlikhet och folkhälsa hänger ihop. På detta viktiga förebyggande område har jag svårt att ge moderaterna godkänt. Moderaternas nyliberala tankar som ligger bakom sänkningarna av A-kassan och sjukförsäkringarna för att bekosta skattesänkningar motverkar istället ett förebyggande arbete mot relationsvåld, och motverkar dessutom folkhälsoarbetet.  Utöver politiska beslut i riktning mot mer jämlikhet bör man vidare satsa på genuspedagoger i förskolan och skolan, individualisering av föräldraförsäkringen, kvotering till bolagsstyrelser etc.  Men framför allt.  Minska generellt på klyftorna i samhället.

Kenneth Johannesson (S)

Klimatreplik i VF

Klimathotet är en ödesfråga

Svar på Bystedts replik i vf 12/9:

Det är bra att Anders Bystedt kommer ut som klimatskeptiker. Det är en viktig konsumentupplysning i debatter som handlar om energipolitik. Med en klimatskeptisk ansats borde det för Bystedt vara oproblematiskt att förespråka att vi köper billig kolkraft.

Politiker med ansvar för beslut som påverkar medborgarna för lång tid framöver bör däremot utgå från den kunskap vi har vad gäller global uppvärmning, ett mycket väl beforskat område. Att temperaturen under 1900-talet globalt har stigit med 0,74 grader beror enligt bland annat FN´s klimatpanel på människans utsläpp av växthusgaser. Det råder konsensus bland klimatforskare om att det mest troligt är växthusgaser från mänskliga aktiviteter som orsakat merparten av den temperaturökning som skett under perioden sedan industrialiseringen inleddes. Fram till år 2100 förutspås en fortsatt farlig uppvärmning, hur farlig är i mycket beroende på hur mycket växthusgaser som släpps ut i framtiden.

Glaciäravsmältningen. Den ökande koncentrationen av koldioxid i atmosfären värmer upp jordytan och leder till att ismassorna vid polerna smälter. När isen smälter, tar land och vatten dess plats och då absorberas en större del av solenergin. Detta leder till högre uppvärmning, vilket i sin tur leder till ökad smältning och så vidare. Den globala uppvärmningen leder vidare till att stora områden som länge legat i permafrost nu börjar tina. När permafrost släpper, kan organiskt material som varit nedfruset frigöras och brytas ner, vilket leder till ytterligare utsläpp av växthusgaser. Ökar jordens medeltemperatur med över 2,0 grader kan en fortsatt upptiningsprocess bli oåterkallelig.

Maten. När det blir torrare där det är torrt och blötare där det är vått så blir det svårare att odla pga. för lite eller för mycket vatten. När havet expanderar minskar odlingsbar mark. Nyckeln till maten är vattnet. Observera hur befolkningstäta nationer redan köper/stjäl mark med vattentillgång för matproduktion. Glaciärer försörjer enorma arealer med vatten i Kina t.ex. FN´s arbete för världsfred kommer m a o att utsättas för mycket stora utmaningar i kölvattnet av den globala uppvärmningen. Att världens ledare samlats i Kyoto 1997 och Köpenhamn 2009 beror på att de klokt nog tar forskningen om denna ödesfråga på allvar även om man kunde ha önskat att de vågat ta tuffare beslut.

Kenneth Johannesson (S)

AN-inlägg om trafikstängningen

Avstängningsfilosofi

Jag skulle vilja föreslå den filosofiska moralläran utilitarismen som utgångspunkt för diskussionerna om hur man ska se på framtida eventuella trafikstängningar av staden. Utilitarismen säger att vi ska ta beslut som medför största möjliga lycka åt största möjliga antalet människor och minsta möjliga lidande åt så många som möjligt. Vad är det då som ska vägas mot vartannat i fallet Arvika? Å ena sidan har vi det uppenbara lidande som de centralt boende upplever när deras nattsömn förstörs av hög musik. Å andra sidan har vi den glädjeförstörelse som en stängning av staden innebär för de som verkar älska att framföra sina fordon med hög musik. De som störs är i så pass stort numerärt överläge att denna vägning ändå tydligt måste tala för en stängning. Men sedan måste vi också ta hänsyn till den allmänna frihetsinskränkning som arvikaborna och utomsocknes utsätts för genom att nekas tillträde till sin/vår stad. Det kan variera från person till person hur stor man upplever denna inskränkning. Många tycker säkert dessutom att de i solidaritet med de centralt boende är beredda att offra denna frihet. Men de centralt boende måste också fundera på om deras lidande är sådant att de anser att de vill utsätta arvikaborna och utomsocknes för ett generellt frihetsberövande. Jag tycker att det är svårt att ta ställning för vad som väger över. Jag har ju inte bara mig själv att tänka på för även om jag personligen är beredd att offra min frihet till förmån för att lindra de centralt boendes lidande så måste jag ta hänsyn till min och alla andras frihetsinskränkning.

Kenneth Johannesson