lördag 27 juli 2013

Auktoritet hellre än auktoritär

Replik till Anders: Du vill ha en auktoritär lärare som hindrar bråkstakar att störa skötsamma. Jag vill ha en lärare med auktoritet istället. Det är en lärare som förmår att fånga upp även ”bråkstakarnas” intresse för skolan. Den främsta anledningen är att ”bråkstakarnas” skolgång också är viktig. Hur fångar man då upp ”bråkstakar”? Inte tror jag på att vara auktoritär. Det leder bara till att eleven känner sig illa omtyckt, vilket riskerar att skapa en negativ spiral. Då tror jag mer på att försöka nyfiket ta reda på hur ”bråkstaken” tänker och föra reflekterande samtal som förhoppningsvis mynnar ut i ett begynnande intresse för skolarbetet. Det är i denna pedagogiska kompetens som auktoriteten sitter.

Många av skolans mål handlar om att kunna delta aktivt såväl muntligt som skriftligt. Dessa egenskaper kan inte skrämmas fram utan kräver ett respektfullt bemötande från alla parter, även läraren. I det akuta läget kan en lärare behöva köra ut en elev som stör, men då är det jätteviktigt att försöka reda ut vad som skulle kunna leda till att det fungerar kommande lektion. Då måste eleven känna sig omtyckt och respekterad. Först då kan eleven också börja tycka om och respektera. För mig är detta effektivitet, inte flumskola.

Kenneth Johannesson

(M)er skatt, (m)indre hälso – och sjukvård

Svar till Willy Ekmark (10 juli): Jag kan konstatera att du i det M-ledda landstinget betalar mer skatt, men får mindre hälso – och sjukvård. Orsakerna är flera.

·        Kostnaderna för hälsovalet/primärvården har ökat kraftigt samtidigt som besöken minskar samtidigt som akutsjukvården inte avlastas. Vården har heller inte blivit mer jämlik. Analysen måste komma före besluten. Trots detta vill man hasta vidare med privatiseringar. C har målet att 50 % SKA vara privat.

·        Omställningskostnader till följd av hälsovalet har lett till bonusutbetalningar till privata vårdgivare. Verkstaden som gjort av med mindre pengar fick ingen gratifikation eftersom detta är egenregi.

·        Apropå konkurrensutsättning så upphandlar majoriteten sjukvårdsrådgivning från Medhelp trots kritik och trots att konkurrens saknas. Landstinget fick inte ens lägga ett eget bud, vilket S föreslog.

·        Man köper in dyr operationsrobot och dyr ambulanshelikopter i hopp om medfinansiering. När denna uteblir blir notan för värmlänningarna skyhögt högre än den skulle behöva bli.

·        Flera byggprojekt drar över kraftigt ekonomiskt, exempelvis det nya landstingshuset, vars fullmäktigelokal dessutom saknar mycket av det som fanns i den tidigare lokalen.

·        Man dubblar kostnaden för att besöka en sjuksköterska.

Listan kan göras längre och den ser ut att bli längre för var dag den M-ledda majoriteten styr landstinget i Värmland. Det måste blir en bättre relation mellan vad värmlänningen betalar och vad värmlänningen får.

Kenneth Johannesson (S)

Landstingspolitiker

måndag 22 juli 2013

Konstruktiva S-förslag för skolan


 
Bengt Lund skriver en konstruktiv och bra insändare där vi som deltagit i skoldebatten på insändarplats uppmanas att bättre beskriva hur vi tror att vi når en bättre skola och ger själv några konstruktiva förslag. Låt mig sammanfatta några konstruktiva förslag som vi trots allt tagit upp från S:

·        Mindre klasstorlekar tror vi kommer höja skolresultaten. Problemet med för låg andel behöriga lärare är något som ingår att lösa när ett sådant här mål sätts upp. Höjda löner är ett sätt, men det är också viktigt att yrket upplevs attraktivt i övrigt och då kan mindre klasser i sig vara ett sätt.

·        Resurser ska fördelas rättvist så att stöd ges utifrån elevers olika behov. Vi anser att det fria skolvalet och en alltför ohämmad friskoleutveckling har lett till ökad segregation och vill mota detta genom en mer restriktiv friskolepolitik och genom att göra extra satsningar på skolor med sämre resultat.

·        Skolpolitiken behöver förbättras genom både nationella och lokala beslut. Oavsett om skolan är statlig eller inte så har staten ett tungt ansvar för att ge förutsättningar för likvärdighet och goda resultat.

·        Lärares administrativa arbete tar för stor plats och behöver minskas till förmån för arbete med elever. Vad som minskas måste vara tydliggjort.

·        Fokus ska ligga på att åtgärda och avhjälpa elevers kunskapsbrister snarare än på att dokumentera dem.

·        Vi är noga med att alla elever ges det utbildningsstöd som krävs för att komma in på arbetsmarknaden. Därför vill vi att gymnasiet ska ge högskolebehörighet.

·        Ändamålsenliga lokaler och bra läromedel behövs.

Vi har också nämnt kompetensutveckling, skolutveckling och utvecklat resurspedagogiskt tänk. Det finns såväl i Sverige som utomlands massor av inspirerande och spännande sätt att jobba med elevers olika särskilda behov. Ett strukturerat arbete med utvecklingsfrågor är mycket väsentligt för att lyckas förbättra skolan. Jag ser personligen hellre att rektorer delegerar vissa administrativa uppgifter till förmån för att tillsammans med lärarna hitta innovativa sätt att utveckla skolan på.

Kenneth Johannesson (S)

fredag 5 juli 2013

Socialdemokraterna vill minska klasstorlekarna

Replik till BN: BN påpekar helt riktigt att mindre klasser leder till bättre skolresultat, varför Socialdemokraternas förslag om 4000 nya lärare borde falla i smaken. Socialdemokraterna har en tydlig inriktning mot minskade klasstorlekar, vilket vi tror kommer höja skolresultaten. Sen får inte klasserna bli för små och resurserna måste fördelas rättvist så att stöd ges utifrån elevers olika behov.

Kenneth Johannesson (S)

Skolans ansvar är kommunalt och nationellt

Replik Frödin/Öjstrand: Man kan inte se skolan enbart som ett kommunalt ansvar och problemet med fp-förslagen är att de måste finansieras genom försämringar av andra delar av skolan eller andra delar av den kommunala välfärden. Ser vi skolpolitiken i den helhet den måste ses kan vi konstatera att vi med socialdemokratisk politik såväl nationellt som lokalt kan genomföra förbättringar utan att samtidigt tvingas göra försämringar i andra delar.

Men i Arvika har vi varit överens om att lärarna har för mycket administrativt arbete. Vi har också varit överens om det uppdrag som förvaltningen fått, utifrån att se på vad som skulle kunna tas bort av det administrativa arbetet, utifrån elevens bästa. Detta beslutades i enighet i Lärande och stöd utskottet.

Aina Wåhlund (S)
Nils-Gunnar Andersson (S)

Kenneth Johannesson (S)