Borgerlig dogmatism om remissfrihet och konkurrensutsättning

Frågor om remissfrihet och konkurrensutsättning har präglats mycket av dogmatiska ideologiska positioner från såväl blå som röda lag i landstingssverige. Det röda laget har tenderat att automatiskt vara emot och det blå laget har tenderat att automatiskt vara för. I Värmland och på många andra håll ser man sedan en tid tillbaka en rörelse hos de röda bort från denna dogmatism. Dessvärre ser man ytterst sällan samma rörelse i de blå lagen och definitvt inte i Värmland, trots att det blå laget har två partier som inte bekänner sig som borgerliga, Sjukvårdspartiet och Miljöpartiet. Rörelsen i det röda laget och framför allt från S handlar om att man är beredd att överväga såväl konkurrensutsättningens möjligheter och risker och vad gäller remissfriheten så är man beredd att släppa på den där den blir en begränsning för ett effektivt patientmottagande och där vård efter behov snarare än efterfrågan inte äventyras genom remissfriheten. Efter noggranna utvärderingar som såväl tittar på patienternas nöjdhet som anledningar till att känna sig nöjda tar S ställning till att bibehålla eller begränsa, hela tiden med medborgarnas bästa för ögonen. Det blå laget har en annan agenda. De vill att den ska finnas fler privata företag som tjänar pengar och nöjer sig med att titta på patientnöjdheten, mer djuplodande undersökningar om hur väl de nationella riktlinjerna för olika sjukvårdsområden efterföljs är man inte lika noga med. Man rusar gärna vidare med utförsäljningar och privatiseringar före mer noggranna utvärderingar är genomförda, kort sagt dogmatismen råder fortfarande hos de blå.

Så här skulle Lean kunna fungera i skolan.

Inom landstinget tittar man nu på en filosofi som hämtats från industrin som kallas Lean som i korthet handlar om att se över alla processer så att värdeskapande aktiviteter optimeras. Filosofin har ett mycket brett användningsområde, inom skolan skulle perspektivet kunna formuleras som att de aktiviteter som optimalt tar eleverna till måluppfyllellse av läroplansmålen ska sökas och genomföras. Leantänket utgår från de som är i verksamheten, så i skolans fall är elever och lärare nyckelgrupper för att identifiera värdeskapande aktiviteter. Skolans organisation ska flexibelt forma sig kring de reflektioner om värdeskapande som kommer från elever och lärare. En egen reflektion över vad som effektivt tar en elev till måluppfyllelse är att eleven får syn på det tänkande som krävs för att kunna uppvisa en förmåga eller färdighet. När man inte bara löst en uppgift utan också förstått varför man lyckats har något viktigt inträffat. Idealet är att eleven dessutom får en glimt av det tänkande som behöver övas för att lösa sådant man hittills inte lyckats lösa. Övningar i skolan som både övar förmågor och färdigheter och som innehåller en reflektion över det tänkande som används rymmer en enorm potential för värdeskapande. Men för att nå detta läge så är det annat som krävs. Eleverna behöver motiveras till att nå målen, de behöver få svar på den didaktiska varför-frågan. När eleverna förstår sammanhanget som kunskaperna man ska lära sig ingår i så ökar motivationen. Men för att lyckas motivera eleverna till att ta del av varför-frågan så behöver skolan klara att förmedla och få elevernas medhåll på vilka spelregler som gäller vid en undervisningssituation, såväl elevers som lärares bemötande måste då och då dryftas i syfte att denna situation ska bli optimal. Utöver dessa gruppdiskussioner så behövs individuella samtal mellan lärare och elever och mellan rektor och lärare. I några fall behöver kontrakt formuleras som följs upp. Den verkligt värdeskapande aktiviteten i skolan är lektionen, men för att den ska få ett kvalitativt värdeskapande innehåll krävs även andra aktiviteter.

Reflektioner angående avslöjandet i kvällens Uppdrag Granskning

I kvällens uppdrag granskning får vi lyssna till flera imamers råd till en kvinna om att hon inte ska polisanmäla misshandel, att hon inte ska vägra sex och att hon ska acceptera att mannen tar sig en ytterligare hustru. Det faktum att råden inte genomgående ser ut så här och att det finns andra riktningar inom islam, som t. ex sufismen som tar en helt annan hållning samt att den officiella hållningen också är annorlunda bäddar för att reportaget och uppmärksamheten kan bli en positiv kraft till förändring. Sverigedemokraterna kommer naturligtvis att försöka vinna terräng genom att generalisera dessa förfärliga värderingar så mycket det bara går. Värdkonservativa Sverigedemokraterna saknar generell trovärdighet som progressiv kraft för ökad jämställdhet, men kommer i denna fråga göra ett stort nummer av att muslimer förtrycker kvinnor. Att kvinnor förtrycks även av svenska män kommer man inte att lyfta. Till skillnad från arbetslöshetsstatistiken är "etniska svenskar" väl representerade i statistiken över såväl anmälda som dömda för misshandel, våldtäkt, ofredande och kvinnofridskränkning. Men på samma sätt som man inte ska göra misstaget att alltid tala om kvinnors våld så fort mäns våld tas upp så ska inte svenskars våld alltid lyftas så fort våld från andra etniska grupperingar kommer på tal. Därför vill jag ändå knyta ihop reflektionen genom att återvända till det viktiga med avslöjandet, att få till en skärpning bland muslimska företrädare, det är inte okej att sprida råd som innebär ett kvinnoförtryck, vilket dessutom är i strid med svensk lagstiftning.

Lider Europa av en spariverorsakad lågkonjunktur?

Europas ekonomi fortsätter att krisa. Ekonomiska stålbad påtvingas länder som levt över sina tillgångar. De länder som har bra ordning i sina finanser skryter ikapp om hur sparsamheten medfört att man därigenom slipper bita i det sura äpplet på såvis som skuldländerna. Men bedrar snålheten visheten? Fördjupas och förlängs den europeiska krisen och den genomgående höga arbetslösheten av att alla bejakar sparparadigmet? Finns det något som kan göras för att lätta något på Europas spariver så att ekonomin får något slags ekonomisk vitaminjektion så att det blir bättre fart på ekonomin, med ökad sysselsättning, ökade inkomster och därmed ytterligare ökad efterfrågan, kort sagt är det inte dags att avsluta Europas spariverorsakade lågkonjunktur?

Söndra och härska

Reinfeldts utspel om etniska svenskar i jobbdiskussionen ska ses mot bakgrund av en borgerlig ideologi som vill lägga över alltmer ansvar på individerna och alltmindre ansvar på det gemensamma. Det är därför man alltid vill skattesänka fram fler jobb och aldrig utöka resurserna till välfärdssektorn, ta Centerns förslag om välfärdens ransonering som färskt exempel. Ända sedan den borgerliga regeringen tog över regeringsmakten 2006 så har man varit skicklig på att dölja egna tillkortakommanden genom att försöka hitta syndabockar. Det har varit sossarna, myndigheter, världsekonomin, de sjuka, de arbetslösa. En annan strategi har varit att genomför större försämringar i välfärdssystemet som man sedan förbättrar något. Då genomför man systemskiftet samtidigt som man uppfattas som lyssnande. Privatiseringen av välfärden genomförs av de borgerliga på så vis att fokus hamnar på att snabbt sälja ut det offentliga utan att utvärdera konsekvenserna, sedan pekar man på att privata får högre nöjhetsindex som argument för att fortsätta, huruvida det finns anledning att vara nöjd är man inte lika noggranna att undersöka. När det offentlig på detta sätt åderlåts och får omställningsproblem får man till slut ett verkligt argument för att det offentliga är sämre. Söndra och härska. Sätt på dig kritiska glasögon så kommer du också att upptäcka denna strategi.

Den energipolitiska våndan

Hur mycket energi behöver vi idag och i framtiden? Vilka energislag ska vi satsa på? Den förnyelsebara energin är på stark frammarch och skulle naturligtvis kunna gynnas ännu mer genom politiska beslut om koldioxidskatter eller beslut om att stänga dörren för nybyggnation av kärnkraft. Samtidigt vågar vi inte riskera att hamna i ett läge där energin blir mycket dyr, med tappade jobb och tappad konkurrenskraft. Oljeberoendet måste brytas. Höjd bensinskatt väcker starka reaktioner, men samtidigt vet vi att oljepriset kommer att stiga kraftigt framöver. Om vi inte hittar sätt att ta oss bort från oljeberoendet kommer vi att få mycket stora problem framöver. Vågar vi satsa på en häst? Klarar de förnyelsebara energikällorna vårt energibehov till det pris vi vant oss vid? Hur mycket kan vi minska vårt energibehov genom ny teknik och nya beteenden? Mot bakgrund av alla komplexa frågor som behöver rätas ut vad gäller Sveriges energipolitik så skulle en förutsättningslös blocköverskridande diskussion vara välbehövlig.

Så här ser det ut nu. Vem har bästa politiken från nu och framåt?

Inga partier tillåts leva på gamla meriter. S har ingenting för att ha byggt upp välfärdssystemet i Sverige eller för att ha varit arbeterrörelsens politiska gren. M har ingenting för att ha genomfört jobbskatteavdrag och klarat de ekonomiska finanserna i en svår ekonomisk tid. De potentiella väljarna tittar på vilken analys partierna gör av samtiden och hur de vill göra förbättringar från nu och framöver. Principiella ideologiska utgångspunkter imponerar bara om dessa omsätts i en konkret politik som trovärdigt pekar ut en riktnimg som är i linje med ideologin. När partier kritiserar andra partiers politik så servar de egentligen upp för detta parti att förklara sin politik ännu bättre och inför en nyfiknare publik. Svaren på de kritiska frågorna är intressantare än kritiken. Mot denna bakgrund är det viktigt för partierna att skärpa upp sin argumentation och sin kreativitet. Det innebär också att det blir allt svårare att bli omvald eftersom ett val handlar om att lösa samhällsproblem. Det är alltid lättare att tro på ett oppositionellt alternativt förslag till lösning än på en aktiv, icke fungerande politik. Att hänvisa till alternativa orsaker än den förda politiken kan fungera, men risken blir att man upplevs vara nöjd med något som människor ser som ett stort problem. Att visa på hur förvärrat problemet kommer att bli med oppositionens politik kqn fungera, men här blir risken att man upplevs slå ifrån sig egna tillkortakommanden genom att attackera utmanaren. Och som sagt, hänvisningen till de egna meriterna fungerar inte om oppositionen har köpt det populärt genomförda. Om S köper genomförda jobbskatteavdrag och M köper en hög välfärdsnivå, finns inte så mycket att hämta där. De frgor som kommer avgöra valet är jobben, skatterna, välfärden och konkurrensutsättningen av den, energifrågan och infrastrukturfrågor. Frågor som kommer vara betydelsefulla för mindre partier är jämställdhetsfrågor, familjepolitik, flyktingpolitik, utrikes - och förvarspolitik, miljöfrågor utöver energifrågan.