Vindkraftsreplik nr 2 i VF

Våra synsätt avgör om det blir med – eller motvind för vindkraften

Replik på Anders Bystedts insändare i VF 120824

Anders Bystedt börjar lovande och beskriver vad  ”tron” på en minskning av koldioxidutsläpp ska leda till. Klimatet stabiliseras. Torka, skyfall och orkaner undviks i betydligt högre utsträckning, glaciärerna slutar att smälta och havsytan kommer inte att fortsätta höjas. Du kunde ha lagt till att maten, vattnet och världsfreden tryggas. Men man förstår först på slutet att Anders inte tror på detta eftersom han har noterat att Kebnekaiseglaciären vuxit i sommar och gjort berget två meter högre!

Nåväl, bortsett från denna klimatskepsis så måste Bystedt resonemang om ekonomi och energi bemötas. Som brukligt är när vindkraften ska angripas så vill man förutom att påstå att den är onödig (därav den klimatskeptiska ansatsen) dessutom hävda att den är olönsam. Man pekar på alla bidrag som betalas ut, men glömmer att erkänna att vår befintliga avbetalda kraft en gång i tiden erhållit bidrag. Det svenska kärnkraftsprogrammet togs fram med statlig hjälp till exempel. ”Där det går att tjäna pengar finns riskkapitalisterna”, skriver Bystedt och tycks mena att nyproduktion av biobränsle och vindkraft ska klara samma lönsamhet utan bidrag som vår befintliga avbetalda vatten – och kärnkraft.

Inte heller Bystedt orkar avhålla sig från bluffargumentet att annan energi behövs för att backa upp vindkraften när det inte blåser. Vindkraften är inte sämre för att den hade varit ännu bättre om det alltid blåste. Vindkraften är ett av flera energislag i en mix som levererar energi.

Oberoende av vad vi tror om klimathot och investeringars betydelse för elpris, (där jag ändå kan konstatera att elintensiv industri investerar i vindkraftparker!) så kan vi utgå ifrån vad vi i Sverige har. Sverige har älvar, uran, skog och vind (och mer sol än man tror). Vi har inte kol, olja och troligen inte mycket gas heller. Vad ska vi då satsa på? Älvarna är utbyggda, kärnkraft är farlig, uranbrytning smutsig och moderna kärnkraftverk verkar ruskigt dyra. (Tror Bystedt förresten att dessa kommer att byggas utan statlig hjälp?)  Kvar är skogen och vinden. Låt oss försöka klämma så mycket gröna jobb och välstånd som möjligt ur dessa fina naturresurser, och varför inte exportera? Då kan man på kontinenten byta ut smutsig el mot ren svensk vatten, bio och vindel när vi framöver behöver alltmer el till de eldrivna bilarna.

Kenneth Johannesson (S)

Vindkraftreplik nr 1 i nwt

Föreningen för svenskt landskapsskydd – lobbygruppen mot vindkraft

Har läst replikväxlingen mellan Mp och föreningen för svenskt landskapsskydd.  Jonny Fagerström och Björn Törnvall är klimatskeptiker som, på tal om lobbying, länge drivit föreningen mot vindkraft som kallas landskapsskydd. Medvetet vilseledande artiklar i lokalpressen är ett signum. De kallar vindkraften för en "onödig förlustaffär".  Om man inte anser att klimatet och därmed världsfreden, vattnet och maten är hotad kan vi förvisso elda med billig kol istället. Vindkraften är varken onödig eller någon förlustaffär. Det är oseriöst att jämföra befintlig avbetald kraft (vatten - och kärnkraft) med nyproduktion av biobränsle och vindkraft. Sen kan man hänvisa till vilka källor man vill. Lägre elkonsumtion framöver förutspår man, men varför då? När vi kan leverera mer el till kontinenten (där finns en falskhals!) kan vi ersätta massor med smutsig el med svensk vatten, bio och vindel.  Elbilar kommer mer och mer och kan laddas när övrig konsumtion är låg, dvs på natten. Argumentet om vindkraftens låga effektivitet är en gammal tröttsam bluff. Vad betyder det? Det låter dåligt, men har ju ingen betydelse. Det betyder bara att vindkraftverken hade kunnat producera mer el om det blåste maximalt dygnet runt. Än sen? Vindkraften blir inte sämre för att den hade kunnat vara ännu bättre om det alltid blåste! Oberoende av vad vi tror om klimathot och investeringars betydelse för elpris, (kan konstatera att elintensiv industri investerar i vindkraftparker!) eller om staten och storföretagen försöker sko sig på oss kan vi utgå ifrån vad vi har. Sverige har älvar, uran, skog och vind (och mer sol än man tror). Vi har inte kol, olja och troligen inte mycket gas heller. Oljesand/skiffer ska vi inte ens fundera på. Vad ska vi då satsa på? Älvarna är utbyggda, kärnkraft är farlig, uranbrytning smutsig och moderna kärnkraftverk verkar ruskigt dyra. Kvar är skogen och vinden. Låt oss försöka klämma så mycket gröna jobb och välstånd som möjligt ur dessa fina naturresurser. Mitt eget parti vill få igång en förutsättningslös diskussion om energipolitiken. I den vill jag inte att vilseledande lobbygrupper ska få oss att välja bort vindkraften.

Kenneth Johannesson (S)

AN: Min bild av svensk näringslivspolitik

För Halbig och övriga intresserade kommer nu min utlovade bild av hur svensk näringslivspolitik ser ut, och hur den borde se ut.

Sverige är ett modernt och framgångsrikt land, en positiv hållning till utveckling och öppenhet för omvärlden har bidragit till detta. Den viktigaste tillgången för detta är invånarnas arbete och kunskap. Vår alltför höga arbetslöshet slår på de offentliga finanserna och därmed på vård, skola och omsorg. Människor måste ges och skaffa sig förmågan till egen försörjning, göra egna livsval och vara fria.

Den borgerliga regeringen trodde att arbetslösheten kunde bromsas genom att göra större ekonomisk skillnad mellan att ha ett arbete och att inte ha ett, och trodde med samma logik att man kunde göra svenskarna friskare genom att öka den ekonomiska skillnaden mellan att vara frisk och sjuk, man la över det mesta av ansvaret på individerna. Detta har inte lyckats, fler är arbetslösa och vi är inte friskare, men de sänkta ersättningsnivåerna gör att det är betydligt tuffare att vara arbetslös eller sjuk idag.

Med detta vill jag inte säga att höjda ersättningsnivåer skulle minska arbetslösheten utan att det behövs andra åtgärder om man vill lyckas pressa ner den. En mycket viktig åtgärd avhandlade jag redan när jag beskrev min bild av skola/utbildning. Att det varaktiga utanförskapet är det som ökat mest under borgerlig regi speglar hur viktigt det är med ett jämlikhetstänk också inom utbildning. I kölvattnet av den höga och varaktiga arbetslösheten ökar inte bara den relativa barnfattigdomen utan också den absoluta.

Matchningen på arbetsmarknaden fungerar allt sämre, vilket den högre andelen vakanser illustrerar.  Den borgerliga oviljan till utbildnings – och arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt den låga kvaliteten på åtgärderna har bidragit till detta, liksom oviljan att underlätta den geografiska rörligheten genom en aktivare bostadspolitik.

För att klara konkurrenskraften i en globaliserad ekonomi blir för Sverige samverkan mellan politik, akademi, näringsliv och fack viktigt, något Reinfeldt viftar bort som fikapolitik. Företagsklimatet måste förbättras. Mer än dubbelt så många företagare tycker att regelverket blivit svårare än enklare. Nyföretagandet minskar och företagskonkurserna ökar. 10 % män och endast 3, 6 %   kvinnor är företagare.  Istället för att ägna sig åt vidlyftig representation borde Vinnova av regeringen ges uppdraget att komma tillbaka till de spännande branschprogram som trots mycket lovande resultat lades ner av regeringen. Jag är mycket imponerad av ung företagsamhets verksamhet och andra som ägnar sig åt entreprenöriella perspektiv inom skolan, men som jag skrev tidigare är jag nyfiken på att få reda på mer om hur vi kan vända den negativa trenden vad gäller företagsamhet, bättre trygghetssystem för företagare kanske kan få fler att våga ta steget?

Kenneth Johannesson (S)

AN-slutreplik min målbild av skolan

Tack Halbig för ditt trevliga svar. Vi skulle nog ha mycket utbyte av ett längre samtal. Tills dess skulle jag vilja illustrera min målbild kring skolan, min målbild om näringslivet får jag återkomma till, men erkänner att jag vill lära mig mer om småföretagares villkor. Vi lär oss för lite och för ojämlikt. Resultaten för skolan är nedslående och är kanske än värre med tanke på att vi kan ha fått en situation med glädjebetyg efter att skolan konkurrensutsattes, för att inte tala om den ökade segregeringen. Om vi kan för lite försämras vår konkurrenskraft. När skillnaderna i kunskap dessutom ökar, så ökar risken för att en stor del av befolkningen hänvisas till låglönejobb med låga utbildningskrav. Lägre inkomster ger lägre skatteintäkter, vilket gör att vi får svårare att bekosta välfärden. Eftersom skolan är en viktig del av välfärden finns risk för en negativ spiral. Ojämställdheten är också ett stort problem. Kvinnors högre studieresultat visar sig inte i kvinnors lönekuvert. Att mammor och pappor inte delar lika på föräldraledigheten leder till att arbetsmarknaden drar för lite nytta av kvinnors kompetens. Om Sverige ska klara att dra till sig jobb med höga kvalifikationskrav så måste den generella kunskapsnivån lyftas. Fler kommer att söka specialkompetenser om fler har de grundkunskaper som krävs. Det är därför av yttersta vikt att politiken lyckas bryta trenden med svag och ojämlik kunskapsutveckling. Många saker behöver göras för att lyckas med detta. Skattelättnader kan aldrig få företräde framför att ta fram de resurser som krävs t.ex. Samtidigt behöver skolan satsa stenhårt på att karva fram den användning av resurserna som skapar det största värdet. Resurser som inte leder till förbättrade resultat måste fasas ut till förmån för sådana som ger resultatförbättringar. Lärare är mycket välutbildade, varför man bör överväga att denna resurs används mer till tid med elever som ju är en påtagligt värdeskapande aktivitet. Då blir det också lättare att höja lärarlönerna. Om tiden med elever ökar skulle tiden för dokumentation kunna minskas. Det är effektivare att åtgärda problem än att beskriva varför man inte lyckas. För att skolan ska fungera effektivt skulle man en gång för alla skapa den perfekta mixen mellan arbetslag och ämnen. Eleverna behöver tryggheten i att ha relativt få lärare, samtidigt som de behöver lärare med rätt ämneskompetens. Skolan ska formulera de aktiviteter som bäst tar eleverna till måluppfyllelse. Skolans organisation ska flexibelt forma sig kring de reflektioner om värdeskapande som kommer från elever, lärare och forskning. För samhället är en positiv utveckling av kvaliteten på lärandet och därmed lärarens status oerhört mycket värd. Själva nyckeln till samhällsproblem som arbetslöshet, välfärd, demokrati och fred ligger i utbildningens/skolans förmåga till kvalitetsutveckling.

Kenneth Johannesson (S)

AN-replik

Replik till Patrik Halbig

Läste din replikväxling med Claes Axelsson i AN 4/7 och reagerade över hur du vill klä rödgröna politiker i åsikter som vi inte har. Jag är rödgrön politiker, även om jag är öppen inför vilka majoritetskonstellationer under socialdemokratisk ledning vi ska se framöver. Du verkar tro att jag som rödgrön politiker gillar vansinniga ekonomiska projekt för att med samhällsmedel stimulera fram jobb. Så är icke fallet. Du säger dig vilja göra storsatsningar på skolan och att företagare ska ges stimulans, verktyg och utrymme. Välkommen till S. Precis så tycker vi! Sen skulle jag ändå vilja att du gjorde reflektionen över sambandet mellan de sänkta skatterna och svårigheten att göra dina efterfrågade satsningar på skolan. Personligen ser jag gärna skattesänkningar, men först efter att våra skolsatsningar gett oss resultat, att vår ökade kompetens har gett oss en ökad sysselsättning och ökad nationalinkomst, då kan vi sänka skatter utan att äventyra välfärden som ju är mer än bara skolan.

Kenneth Johannesson (S)

VF-replik

Lagstiftning är vilja till förbättring

Replik Jan-Evert Råhdströms debattartikel i vf 17/7 2012

Bredvid din debattartikel som ifrågasätter lagstiftning som problemlösare lyfter partikollegor till dig problemet med att semestertider är alkoholtider. Och även om deras föredömliga faktaspridning har positiv effekt så kan man också i materialet hitta argument för, just det, lagstiftning! När fria individer tar beslut som får negativa konsekvenser på samhällsnivå (t. ex ökad ohälsa pga alkolholkonsumtion) kan lagstiftaren göra någonting finurligt: Skapa nya förutsättningar för den fria individens beslut som sannolikt minskar de negativa samhällskonsekvenserna. Om priset, den nya lagen, är lägre än vinsten, samhällsförbättringen, så finns anledning att bejaka den nya lagen. Ditt egna exempel med flytvästar i fritidsbåtar är ett illustrativt exempel på när priset är lägre än vinsten. Att du sedan reagerar på just socialdemokratiska lagstiftningsförslag är inte så märkligt, som moderat vill du andra saker och tror på andra vägar för att nå dit. Även ni moderater lägger då och då fram lagstiftningsförslag utifrån er vilja att förbättra. Annars kan ju faktiskt moderater passa bättre i opposition, med kritisk blick på en socialdemokrati som vill använda riksdagen för att förbättra och forma det goda samhället.

Kenneth Johannesson (S)

NWT-replik

Annika Elias, ordförande, Ledarna och Håkan Blomqvist, chef på Barilla Sverige AB, är övertygade om att vi bara kan få en jämställd och rättvis arbetsmarknad om människor ses och lönesätts som individer. Om vi ställer individ mot individ och sållar agnarna från vetet så blir det ordning på jämställdheten, tror man. Samtidigt erkänner de att det sannolikt är så att kvinnor

Tipsa andra om artiklar på nwt.se!Med hjälp av länkarna kan du enkelt tipsa andra om en intressant artikel på nwt.se. Du behöver ha ett konto hos den sajt du vill lägga upp länken till. Här är en kort presentation av dessa. Läs mer på respektive sajt.kkki högre grad än män är chefer inom offentlig sektor, där lönerna ofta är lägre än i näringslivet. Detta pekar ju mer mot strukturer än frånvaro av individuell bedömning. Om lönen står i direkt relation till arbetets krav, mätbara individuella prestationer och verksamhetens utveckling blir bedömningarna sakliga och opåverkade av fördomar, hoppas man, men världen är inte saklig och opåverkad av fördomar. Tyngden på ett ansvar och en individuell prestation mäts av någon som inte är opåverkad av föreställningar om män och kvinnor. Löneskillnader är inte oförklarliga, vilket Elias och Blomqvist hävdar, de har sin förklaring i ojämställda ekonomiska strukturer och historiskt ojämställt tänkande. Så länge kvinnor tar ut 80 % av föräldraförsäkringen och män 20 % så har vi inte rättvisa grundförutsättningar för män och kvinnor på arbetsmarknaden. Så länge kvinnodominerade yrken är lägre betalda just för att de är kvinnodominerade så blir åtgärder för mer individualisering tämligen tandlösa. Så försöken att söndra och härska genom mer individualiserad lönesättning får använda andra tillhyggen än jämställdheten. Jämställdhet är istället ett område som måste förbättras genom strukturella förändringar och här finns ett område där individualiseringen behöver ökas, nämligen individualiseringen av föräldraförsäkringen.

Kenneth Johannesson (S)