Jämställdhet - en checklista

ü  Kvotera till styrelserummen – Akademiska och andra meriter stämmer inte med den manliga dominansen. Män kvoterar in män, därför måste samhället skapa en motstruktur.

 

ü  Individualisera föräldraförsäkringen – Kvinnor tjänar mindre (och har sämre pension) än män. Därför blir det lönsammare för kvinnan att vara hemma med barnen. Därför fortsätter kvinnor att tjäna mindre än män. Och männen ges inte samma förutsättningar till sitt föräldraskap.

 

ü  Anställ genuspedagoger i förskola och skola - Genuspedagogiken måste lämna läroplanen och bli levande verklighet i förskolans och skolans verksamhet. Dags att problematisera de traditionella könsrollerna.

 

ü  Ge lika mycket bidrag till föreningar med dominans av tjejer, kvinnor som pojkar, män - Lyckas genuspedagogiken göra flickor och pojkar mer fria i tanken kommer dessutom dominansen minska.

 

ü  Minska klyftorna – Jämställdhet och jämlikhet hänger ihop. Ökade klyftor ökar också klyftorna mellan män och kvinnor. Kvinnor återfinns i de lägre inkomstgrupperna. Åtminstone till dess att ovanstående jämställdhetsreformer fått effekt.

 

ü  Hjälp män och kvinnor (och deras barn) ur relationsvåld – Samverka mellan kommuner, myndigheter och frivilligorganisationer och bygg upp verksamhet som gör det lättare att finna en utväg. Våldet är individuellt, relationellt, men också komplext. På den komplexa nivån påverkar ökad jämställdhet såväl vägen ut som vägen in i en dålig relation med inslag av våld.

 

Kenneth Johannesson (S)

Det är inte krisen utan politiken som är proble(m)et

Jan Wettmark försöker ge sken av att S inte erkänner att vi har och har haft en ekonomisk kris. Socialdemokraternas kritik mot M´s politik handlar ju om hur man hanterar krisen och vilka effekter detta handlag har fått. Sänkningen av nivåerna i omställningsförsäkringarna vid arbetslöshet och sjukdom har, givet att vi har ekonomisk kris, orsakat fler socialbidragstagare. Wettmark envisas med att kalla omställningsförsäkringar för bidrag, antagligen för att de som råkat ut för arbetslöshet eller sjukdom ska förstå att de gör detta för att parasitera. Men det som är mottagande av ekonomiskt bistånd till följd av att man inte klarar en egen försörjning, har ökat som en direkt följd av Moderaternas politik, dels försämringarna i trygghetssystemen, dels oförmågan att skapa sysselsättning. Och i kölvattnet av detta har barnfattigdomen ökat. Sverige går bra ekonomiskt får vi höra av Wettmark, men då är det ju ännu mer beklämmande att man inte gör något mer åt arbetslösheten och det ökade ekonomiska biståndsmottagandet och barnfattigdomen. Alliansbudgeten för 2013 innehåller ingenting radikalt för att ändra på detta prekära läge. Man skruvar lite här och lite där och tycks i huvudsak vara nöjd med den politik man har fört. Vi socialdemokrater vill satsa Sverige ur krisen genom utbildning, innovationer och genom att återupprätta den trygghet och det hopp människor behöver för att lyckas.

Kenneth Johannesson (S)

Moderater trixar med statistiken

Wettmark påpekar, intressant nog, att det inte bara är Moderaternas sjukförsäkringspolitik som orsakat ökningen av socialbidragen. Han erkänner (fast med lite andra ord) att man också misslyckats med sin skolpolitik och integrationspolitik! Wettmark påpekar att förändringen av sjukförsäkringssystemet bidragit till att ohälsotalen sjunkit. Vad Wettmark inte tar upp är att många av de vi nu ser som socialbidragstagare, men som är sjuka, i statistiken förbättrat ohälsotalet! Över hälften av de som utförsäkras har lika eller mindre än de hade under sin sjukskrivning. Många av dessa söker efter att de fattiggjort sig socialbidrag. Statistiken fångar inte upp alla, en del lever på sin sambos inkomst t ex. Någon tar ut sin ålderspension i förtid. I projekt där socialsekreterare arbetat med utförsäkrade har man funnit många som bedömts ha rätt till socialbidrag. Skräckexemplet är när socialtjänsten får försörja mycket sjuka personer som återförts till sjukförsäkringssystemet med sin sjukpenning fastställd till noll kronor. Moderaterna borde se samhällsproblem i vitögat istället för att trixa med statistik. Då kan inriktningen börja handla om att hjälpa sjuka till ett värdigt liv eller att göra människor friska och arbetsföra på riktigt och inte bara i statistiken. Och det går att göra detta utan stupstock!

Kenneth Johannesson (S)

Motion om samverkan mot våld i nära relationer

Myndighets - eller kommunsamverkan

I Västra Götalandsregionen finns tre program som arbetar med myndighetssamverkan mot våld i nära relationer, Utväg - Skaraborg bildades 1996, Utväg - Södra Älvsborg 2001 samt Utväg - Göteborg 2003. De myndigheter som samverkar är polisen, åklagarmyndigheten, kriminalvården, kommunerna samt hälso- och sjukvården. Ytterligare ett bra exempel är ATV-Kalmar. ATV står för alternativ till våld och är ett program som utvecklats i Oslo. ATV-Kalmar jobbar kommunövergripande.

Man vänder sig till:

* Barn som bevittnat och
upplevt våld i nära relation.
* Kvinnor som utsatts för våld eller utövat våld mot någon närstående.
* Män som utsatts för våld
eller utövat våld mot någon närstående.

Man erbjuder:

* Rådgivning, stöd, hjälp
* Samtal/behandling
individuellt och/eller i grupp för barn, kvinnor och män
*Krisbearbetning

Man jobbar också förebyggande och med utbildning.

Utvägs och ATV´s arbete förefaller mycket framgångsrikt, varför det skulle vara bra för Värmland med en sådan verksamhet. Några kommuner i Värmland har samarbete kring delar av ovanstående, men verksamheten skulle behöva utvecklas i omfattning såväl innehållsmässigt som geografiskt.

Jag föreslår därför att

Region Värmland tar initiativ till ett Utväg Värmland eller ATV Värmland, inspirerat av erfarenheterna från Västra Götalandsregionen samt Kalmar och att frågan hänvisas till Socialdemokraternas regionstyrelsegrupp för lämplig hantering.

Kenneth Johannesson

Arvika S-förening

 

Vägen till en socialdemokratisk skattesänkning

 

Satsa på utbildning, grundutbildning och högre utbildning. Då besätts vakanser bättre och arbetslösheten minskar. Dessutom får individen högre lön och samhället mer skatteintäkter.

Satsa på hälso – och sjukvården. Förutom det uppenbart goda för individen att snabbare gå från sjuk till frisk så tjänar samhället mycket på att snabbare få tillbaka medborgare i produktion eller annat meningsfullt skapande.

Satsa på förskolan. Förutom att barnen mår bra av en mer kvalitativ verksamhet så kan trygga föräldrar göra bättre insatser i samhället.

Satsa på äldre – och handikappomsorgen. Förutom det uppenbart goda i att göra livet gott för människor så blir de yrkesverksamma tryggare och skickligare i sina samhällsinsatser när de vet att omsorgen fungerar.

Satsa på infrastrukturen så att vi därigenom underlättar tillväxt av arbetsmarknadsområden.

Satsa på polis och rättsväsende så att vårt civila samhälle fungerar och håller kriminaliteten nere.

Satsa på det sociala arbetet som både minskar lidande och social friktion.

Satsa på att ge entreprenörer de förutsättningar de behöver för att våga starta nya företag.

Satsa på den gröna omställningen som både ger världen en bättre miljö och ser till så att de gröna jobben hamnar i Sverige när vi exporterar vårt gröna know-how och vår gröna energi.

Satsa på att ha fungerande sjuk – och arbetslöshetsersättningar så att omställningen från sjuk till frisk och arbetslös till sysselsatt underlättas.

Se trots satsningarna till att premiera och uppmärksamma innovationer som leder till högre kvalitet/kostnad.

När välfärden på dessa sätt bidrar till att minska på arbetslösheten och höja nationalinkomsten så kommer vi att klara att sänka skatten (på både arbete och pension) samtidigt som vi har en välfärd, en företagsamhet och ett miljöarbete av världsklass. Så ser den socialdemokratiska vägen till skattesänkningen ut.

Kenneth Johannesson (S)

Debattreplik Göran Hägglund och Elisabeth Kihlström

 

Till att börja med så är jag glad över att Göran Hägglund och Elisabeth Kihlström tycks övertygade om att S vinner valet och därmed kan genomföra programmet ”Ordning och reda i välfärden”.

Kd kan inte förstå hur vi socialdemokrater kan vara kritiska mot konkurrensutsättningen av välfärden och räknar upp ett antal fördelar som t. ex valfrihet och effektivisering. Vi socialdemokrater ser också dessa fördelar, men till skillnad från Kd så ser vi ett behov av att bringa större ordning och reda och mota bort de nackdelar som uppenbarligen finns idag. Kvalitetsfokus får inte hamna på det ytliga och enkelt mätbara. Det är bättre om elever och deras föräldrar är nöjda för att de får ta del av en bra pedagogisk undervisning så att de når höga skolresultat än att de är nöjda över att de får äta på McDonalds eller får en egen dator. Patienter ska vara nöjda för att de blivit väl bemötta OCH för att de har blivit patientsäkert behandlade. Nöjdkundperspektivet kan bli missriktat om vi vill ha en hög kvalitet ur ett helhetsperspektiv.

Det får heller inte att bli så att man ska kunna göra vinster på sådant som är meningslöst ur ett medborgarperspektiv som t. ex att man i friskolor anställer yngre lärare som har lägre löner. Kd´s föreställning om att utveckling skulle vara enkelriktad så att den offentliga verksamheten bara kan lära av den privata och inte tvärtom är dessutom förbluffande.

Inom hälso – och sjukvården finns alltid risken att marknaden driver på för mer produktion av sjukvård och att ett hälsofrämjande arbetssätt åsidosätts eller att sociala perspektiv inte beaktas i resursföredelningen. Dessa perspektiv finns med i S-förslaget.

Att även personaltäthet bör regleras vad gäller äldreomsorgen visar Caremaskandalen med all önskvärd tydlighet.

Vi socialdemokrater vill att de fördelar Hägglund och Kihlström tar upp ska gå från att vara tänkbara till att faktiskt inträffa i verkligheten. Den största utvärderingen om konkurrensutsättningen som hittills gjorts, SNS-rapporten, visar att effektivisering genom konkurrensutsättningen inte kan påvisas.

Inte bara medborgare utan faktiskt även det privata näringslivet riskerar att förlora på att släppa marknadskrafterna alltför fria inom välfärdssektorn. Om utbildningar styrs av popularitet utan hänsyn till behovet på arbetsmarknaden, försämras näringslivets kompetensförsörjning och de ungas chanser till jobb.

Med en kritisk medborgarfokus där verksamheternas innehåll och kvalitet är målet kan vi lyckas krama ur konkurrensutsättningens fördelar och undvika dess nackdelar. S-förslaget är inte en kompromiss, den siktar mot att bli den bästa politiken för konkurrensutsättningen.

Kenneth Johannesson (S)

Vem är grym?

Den borgerliga ideologin blir tydlig när man läser Nina Larsson (Fp) i VF 10/10 2012. Att slopa stupstocken i sjukförsäkringen är för oss socialdemokrater att sätta punkt för en grym politik. Hos Nina Larsson blir emellertid denna borttagning av tidsgränsen en grym åtgärd. Hon hävdar att denna gräns behövs för att sätta press på byråkratin och den enskilde. På ledarplats samma dag kunde vi ta del av Payam Nazerians öde. Efter att ha haft ett framgångsrikt taxiföretag med många anställda drabbades han av tjocktarmscancer, smärtor och panikångest. Han får ingen sjukersättning av försäkringskassan, men blir en positiv siffra i statistiken när de borgerliga företrädarna skryter om hur bra politik man för. Självklart ska ansträngningarna för att stötta människor tillbaka i arbete vara  höga, men som det har blivit nu så backas inte tidspressen upp genom att politiken stöttar  byråkratin och de enskilda till bra lösningar. Och priset för denna misslyckade politik betalas nu genom att enskilda medborgare behandlas med grymhet. Och så vill inte vi socialdemokrater ha det.

Kenneth Johannesson (S)