Välkommen att titta in, då får vi den 847:e sidvisningen...

Bloggen fyller en månad snart och på den tiden har vi fått 846 sidvisningar. Roligt att de politiska tankarna läses och förhoppningsvis krokar i läsarens egna funderingar på något sätt.

Om vi hade fått utveckla hälsovalet...

Den moderatledda landstingsmajoriteten i Värmland vill favorisera nyetablerade vårdcentraler genom att låta dessa ta över passivlistade patienter. Samtidigt krattar man nu i manegen så att det snabbt och enkelt ska gå att sälja befintliga vårdcentraler. När den gamla vårdcentralen förlorar passivlistade får de omställningsproblem. När dessa inträffar säljs de. Målet för det blå laget är att det ska bli fler privata vårdcentraler. Om S hade fått möjlighet att utveckla hälsoval Värmland så skulle vi ha ökat incitamenten för att jobba hälsofrämjande och vi hade också övervägt att ta ett större socioekonomiskt hänsynstagande för mer rättvist fördelad vård. Vi hade säkerställt att varje kommun har en vårdenhetet med ett reglerat utbud och tillgänglighet. Kort sagt vi hade satsat på att få så mycket och rättvist fördelad vård som möjligt för värmlänningarnas skattepengar. Och vad gäller konkurrensutsättningen. Om medborgaren ska tjäna på den kan man inte skapa skeva förutsättningar i konkurrensen. Som det är nu blir hälsovalets upplägg enbart kostnadsdrivande.

Björn Söders Loreennoncharlans avslöjar tankefelet hos SD

När partisekreteraren för Sverigedemokraterna Björn Söder raljerar över att Loreens seger inte ska ses som svensk avslöjas ett mycket viktigt tankefel hos SD. Eftersom Sd har svårt att definiera svenskhet utifrån positiva beskrivningar så väljer man alltsomoftast att definiera svenskhet utifrån vad det inte är, i det här fallet Västeråsfödda Loreen med marockanskt påbrå. Eftersom Sverige existerar i en värld där ständiga utbyten av tankar sker kan ett kulturellt fenomen som svenskhet aldrig vid en given tidpunkt frysas till sitt innehåll. När skulle detta i så fall vara och varför just då? Eftersom Sverige är känt för sitt internationella engagemang blir det dessutom svårt att finna något i historien som skulle kunna vara användbart i en SD-definition av svenskhet. I själva verket är det extra glädjande när Sverige når internationella framgångar tack vare att vi varit mottagliga för det marockanska påbrå som är en del av Loreen, som är en del av Sverige.

När vi tar torget i besittning...

Har funderat en del på hur S kan bli bättre på att ta torget i besittning och fick bra tips från en retoriker på senaste mötet med landstingets fullmäktigegrupp. Gör en walking act där personer med plakat bereder väg för talaren. Använd en "programledare" som presenterar talaren, talarna. Som profilklädd talare tar man höjd för sitt budskap kliver fram och tar plats, gärna profilklädd och håller ett kort kärnfullt tal där syftet med talet framgår och där lyssnarna inser vilket mervärde talets innehåll medför. Gruppen av sossar som är på torget jobbar i första, andra och tredje femmor med tydligt definierade uppgifter för att synliggöra S, för att prata med folk (och inte varandra!), vi ska försöka göra torgintagandet till en show, till en politisk teater, varför annan rekvisita också kan tas fram som t. ex XL-böcker. Man kan också jobba med intervjuupplägg.

Gratis (s)trategi...

Schlingmann tillbaka som partistrateg för M. Han var skicklig när han lanserade alliansen och de nya moderaterna. Alliansen eftersom det fram till 2006 fanns dåliga exempel på borgerlig sammanhållning, de nya moderaterna eftersom de sköt in sig på jobbpolitik genom försämringar i "bidragssystem" parat med jobbskatteavdrag. Hör att Schlingmann välkomnar att jobbfrågan aktualiserats av Löfven, han känner säkert att Moderaterna vinner på att denna fråga återkommer så att en annan fråga hamnar i skymundan, nämligen frågan om vården, skolan och omsorgen. Björklunds höga skolpolitiska svansföring ser ut att slå tillbaka, vilket i o f s gynnar M i den interna borgerliga fördelningen. Mot denna bakgrund kommer nu lite gratis (s)trategi. Eftersom resultaten talar emot Moderaterna i jobbfrågan och Folkpartiet i skolfrågan är dessa frågor viktiga att driva. Inte enbart genom att påvisa de dåliga resultaten utan också genom att förklara varför de blir dåliga med den borgerliga politiken. När man sedan presenterar de egna ideerna är det viktigt att de kryddats med nytänk i förhållande till tidigare S-styre som inte heller var tillräckligt bra. Eftersom S har högre trovärdighet vad gäller vård, skola, omsorg är det viktigt att bristerna här hamnar i fokus, men samtidigt får S inte riskera att upplevas mindre trovärdiga i frågan om ordning och reda i de offentliga finanserna, vilket innebär att frågan måste hanteras med känsligt handlag. Förbättringar av trygghetssystemen finns det goda argument för att göra, men denna debatt bör trots detta tonas ner något. Alla vet att S är bättre här. Risken är annars att S förmås tappa trovärdighet i jobbfrågan. Det går utmärkt att argumentera för att stärkta trygghetssystem går hand i hand med stärkt sysselsättning, men många potentiella S- väljare kan skrämmas tillbaks i den borgerliga fållan om de ser ett för stort fokus på "bidragssystem". När det gäller vård, skola, omsorg ska naturligtvis det socialdemokratiska medborgarperspektivet brytas mot det borgerliga företagarsperspektivet vad gäller konkurrensutsättningen. Det kan bli en valvinnande fråga. RUT och ROT är frågor som vi vinner på att sudda ut skillnader på, vad gäller RUT är iden om att öronmärka avdraget till barnfamiljer och äldre smart. Då skrämmer vi inte bort viktiga medelklassväljare. S vinner mycket på att syna de nya moderaterna på frågan om jobben och "välfärdens kärna".

Inte bara strängare straff mot heders - och relationsvåld...

Uppmärksammade fall av hedersmord och andra mord och våldsbrott i nära relationer (eller släktskap) får oss att höja våra röster för strängare straff. Även andra typer av inskränkningar som tvångsgifte eller annan otillbörlig kontroll av andra förtjänar också stränga straff. Samhället ska vara tydligt i sitt avståndstagande mot detta. Men strängare straff har dessvärre inte den effekt på problemet som vi skulle önska, varför vi måste göra mycket mer för att få stopp på det. Orsakerna är en mix av individuella, relationella och komplexa faktorer. Till de komplexa hör kultur, samhälle, jämställdhet t.ex. Vi måste därför jobba med värdegrunden i alla samhälleliga situationer där människor interagerar med varandra, det handlar om mobbning, jämställdhet, rasism etc. Sen behövs också samhällsinsatser för att ge stöd åt såväl våldsutsatta, de som bevittnat (också en form av våldsutsatthet!) som förövare. Utväg Skaraborg jobbar med helt rätt med detta som exempel. Det behövs utbildningsinsatser för att sprida kumskaper om hur vi kan upptäcka, vad vi kan göra vid upptäckt och hur vi kan arbeta förebyggande. Så glöm inte att koppla diskussionen om strängare straff till åtgärder som ger än större effekt för att motverka problemet.

Tveksamt att ge lärare skadestånd

En elev har slagit en lärare och dömts för misshandel, men läraren nekas skadestånd. Rätt eller fel? Läraren har naturligtvis kränkts av eleven, men samtidigt är frågan om man kan betrakta en lärare och en elev som två likvärdiga civilrättsliga parter. Skolan är en speciell miljö där konflikter uppstår och där skolan har en viktig uppgift att skapa den goda värdegrunden. Är det inte för mycket begärt att utkräva ansvar utifrån att eleverna ses som värdegrundsmässigt fullärda? Skadeståndet är inte tänkt som något som ska avskräcka utan är en ersättning för någons kränkning. Misshandeln är ett tecken på att värdegrundsarbetet med den misshandlande eleven inte hittills lyckats. Skadeståndet har ingen positiv effekt för fortsättningen på detta arbete. Här skulle snarare någon form av medlingssamtal kunna vara effektivt, där eleven ges möjlighet att be om ursäkt och läraren får möjlighet att beskriva hur kränkningen upplevts. Frågan har i mediarapporteringen framställts som om den handlar om huruvida en lärare ska få tåla stryk eller inte, men att inte bevilja skadestånd är inte samma sak som att säga att det var okej, eleven dömdes för misshandel, det sågs alltså inte som okej. Jag är tveksam till om pengar från eleven till läraren har positiva effekter för att få en lyckad konfliktlösning vare sig i det enskilda fallet eller som pedagogiskt verktyg i värdegrundsarbetet i helhet.