NWT-replik våld i nära relationer

Tips från coachen…

Jag tycker det är jättebra att Marlene Lund Kopparklint (M) då och då lyfter den viktiga frågan med kvinnomisshandel och att du uppmärksammar barnens situation. Att vi uppmärksammas på problemet har ett värde i sig eftersom fler kan lära sig att se och därmed ingripa. De metoder du sedan skryter över att moderaterna använder för att motverka problemet är kartläggning, metoder för att jobba med våldsverkare, förstärkt kompetens inom rättsväsendet och samverkan med kvinnojourer. Och detta är bra metoder. Du nöjer dig inte med detta utan vill ha ökat fokus på de förebyggande insatserna.

Här skulle jag vilja ge Kopparklint och Moderaterna några förslag. Relationsvåld är individuellt, relationellt och komplext/samhälleligt. Det är på den komplexa samhällsnivån vi politiker kan göra de viktigaste insatserna för att förebygga relationsvåld. Satsa därför på att skapa ett jämlikt och jämställt samhälle. Jämlikhet och jämställdhet hänger ihop. Jämställdhet och relationsvåld hänger ihop. Jämlikhet och folkhälsa hänger ihop. På detta viktiga förebyggande område har jag svårt att ge moderaterna godkänt. Moderaternas nyliberala tankar som ligger bakom sänkningarna av A-kassan och sjukförsäkringarna för att bekosta skattesänkningar motverkar istället ett förebyggande arbete mot relationsvåld, och motverkar dessutom folkhälsoarbetet.  Utöver politiska beslut i riktning mot mer jämlikhet bör man vidare satsa på genuspedagoger i förskolan och skolan, individualisering av föräldraförsäkringen, kvotering till bolagsstyrelser etc.  Men framför allt.  Minska generellt på klyftorna i samhället.

Kenneth Johannesson (S)

Klimatreplik i VF

Klimathotet är en ödesfråga

Svar på Bystedts replik i vf 12/9:

Det är bra att Anders Bystedt kommer ut som klimatskeptiker. Det är en viktig konsumentupplysning i debatter som handlar om energipolitik. Med en klimatskeptisk ansats borde det för Bystedt vara oproblematiskt att förespråka att vi köper billig kolkraft.

Politiker med ansvar för beslut som påverkar medborgarna för lång tid framöver bör däremot utgå från den kunskap vi har vad gäller global uppvärmning, ett mycket väl beforskat område. Att temperaturen under 1900-talet globalt har stigit med 0,74 grader beror enligt bland annat FN´s klimatpanel på människans utsläpp av växthusgaser. Det råder konsensus bland klimatforskare om att det mest troligt är växthusgaser från mänskliga aktiviteter som orsakat merparten av den temperaturökning som skett under perioden sedan industrialiseringen inleddes. Fram till år 2100 förutspås en fortsatt farlig uppvärmning, hur farlig är i mycket beroende på hur mycket växthusgaser som släpps ut i framtiden.

Glaciäravsmältningen. Den ökande koncentrationen av koldioxid i atmosfären värmer upp jordytan och leder till att ismassorna vid polerna smälter. När isen smälter, tar land och vatten dess plats och då absorberas en större del av solenergin. Detta leder till högre uppvärmning, vilket i sin tur leder till ökad smältning och så vidare. Den globala uppvärmningen leder vidare till att stora områden som länge legat i permafrost nu börjar tina. När permafrost släpper, kan organiskt material som varit nedfruset frigöras och brytas ner, vilket leder till ytterligare utsläpp av växthusgaser. Ökar jordens medeltemperatur med över 2,0 grader kan en fortsatt upptiningsprocess bli oåterkallelig.

Maten. När det blir torrare där det är torrt och blötare där det är vått så blir det svårare att odla pga. för lite eller för mycket vatten. När havet expanderar minskar odlingsbar mark. Nyckeln till maten är vattnet. Observera hur befolkningstäta nationer redan köper/stjäl mark med vattentillgång för matproduktion. Glaciärer försörjer enorma arealer med vatten i Kina t.ex. FN´s arbete för världsfred kommer m a o att utsättas för mycket stora utmaningar i kölvattnet av den globala uppvärmningen. Att världens ledare samlats i Kyoto 1997 och Köpenhamn 2009 beror på att de klokt nog tar forskningen om denna ödesfråga på allvar även om man kunde ha önskat att de vågat ta tuffare beslut.

Kenneth Johannesson (S)

AN-inlägg om trafikstängningen

Avstängningsfilosofi

Jag skulle vilja föreslå den filosofiska moralläran utilitarismen som utgångspunkt för diskussionerna om hur man ska se på framtida eventuella trafikstängningar av staden. Utilitarismen säger att vi ska ta beslut som medför största möjliga lycka åt största möjliga antalet människor och minsta möjliga lidande åt så många som möjligt. Vad är det då som ska vägas mot vartannat i fallet Arvika? Å ena sidan har vi det uppenbara lidande som de centralt boende upplever när deras nattsömn förstörs av hög musik. Å andra sidan har vi den glädjeförstörelse som en stängning av staden innebär för de som verkar älska att framföra sina fordon med hög musik. De som störs är i så pass stort numerärt överläge att denna vägning ändå tydligt måste tala för en stängning. Men sedan måste vi också ta hänsyn till den allmänna frihetsinskränkning som arvikaborna och utomsocknes utsätts för genom att nekas tillträde till sin/vår stad. Det kan variera från person till person hur stor man upplever denna inskränkning. Många tycker säkert dessutom att de i solidaritet med de centralt boende är beredda att offra denna frihet. Men de centralt boende måste också fundera på om deras lidande är sådant att de anser att de vill utsätta arvikaborna och utomsocknes för ett generellt frihetsberövande. Jag tycker att det är svårt att ta ställning för vad som väger över. Jag har ju inte bara mig själv att tänka på för även om jag personligen är beredd att offra min frihet till förmån för att lindra de centralt boendes lidande så måste jag ta hänsyn till min och alla andras frihetsinskränkning.

Kenneth Johannesson

Vindkraftsreplik nr 2 i VF

Våra synsätt avgör om det blir med – eller motvind för vindkraften

Replik på Anders Bystedts insändare i VF 120824

Anders Bystedt börjar lovande och beskriver vad  ”tron” på en minskning av koldioxidutsläpp ska leda till. Klimatet stabiliseras. Torka, skyfall och orkaner undviks i betydligt högre utsträckning, glaciärerna slutar att smälta och havsytan kommer inte att fortsätta höjas. Du kunde ha lagt till att maten, vattnet och världsfreden tryggas. Men man förstår först på slutet att Anders inte tror på detta eftersom han har noterat att Kebnekaiseglaciären vuxit i sommar och gjort berget två meter högre!

Nåväl, bortsett från denna klimatskepsis så måste Bystedt resonemang om ekonomi och energi bemötas. Som brukligt är när vindkraften ska angripas så vill man förutom att påstå att den är onödig (därav den klimatskeptiska ansatsen) dessutom hävda att den är olönsam. Man pekar på alla bidrag som betalas ut, men glömmer att erkänna att vår befintliga avbetalda kraft en gång i tiden erhållit bidrag. Det svenska kärnkraftsprogrammet togs fram med statlig hjälp till exempel. ”Där det går att tjäna pengar finns riskkapitalisterna”, skriver Bystedt och tycks mena att nyproduktion av biobränsle och vindkraft ska klara samma lönsamhet utan bidrag som vår befintliga avbetalda vatten – och kärnkraft.

Inte heller Bystedt orkar avhålla sig från bluffargumentet att annan energi behövs för att backa upp vindkraften när det inte blåser. Vindkraften är inte sämre för att den hade varit ännu bättre om det alltid blåste. Vindkraften är ett av flera energislag i en mix som levererar energi.

Oberoende av vad vi tror om klimathot och investeringars betydelse för elpris, (där jag ändå kan konstatera att elintensiv industri investerar i vindkraftparker!) så kan vi utgå ifrån vad vi i Sverige har. Sverige har älvar, uran, skog och vind (och mer sol än man tror). Vi har inte kol, olja och troligen inte mycket gas heller. Vad ska vi då satsa på? Älvarna är utbyggda, kärnkraft är farlig, uranbrytning smutsig och moderna kärnkraftverk verkar ruskigt dyra. (Tror Bystedt förresten att dessa kommer att byggas utan statlig hjälp?)  Kvar är skogen och vinden. Låt oss försöka klämma så mycket gröna jobb och välstånd som möjligt ur dessa fina naturresurser, och varför inte exportera? Då kan man på kontinenten byta ut smutsig el mot ren svensk vatten, bio och vindel när vi framöver behöver alltmer el till de eldrivna bilarna.

Kenneth Johannesson (S)

Vindkraftreplik nr 1 i nwt

Föreningen för svenskt landskapsskydd – lobbygruppen mot vindkraft

Har läst replikväxlingen mellan Mp och föreningen för svenskt landskapsskydd.  Jonny Fagerström och Björn Törnvall är klimatskeptiker som, på tal om lobbying, länge drivit föreningen mot vindkraft som kallas landskapsskydd. Medvetet vilseledande artiklar i lokalpressen är ett signum. De kallar vindkraften för en "onödig förlustaffär".  Om man inte anser att klimatet och därmed världsfreden, vattnet och maten är hotad kan vi förvisso elda med billig kol istället. Vindkraften är varken onödig eller någon förlustaffär. Det är oseriöst att jämföra befintlig avbetald kraft (vatten - och kärnkraft) med nyproduktion av biobränsle och vindkraft. Sen kan man hänvisa till vilka källor man vill. Lägre elkonsumtion framöver förutspår man, men varför då? När vi kan leverera mer el till kontinenten (där finns en falskhals!) kan vi ersätta massor med smutsig el med svensk vatten, bio och vindel.  Elbilar kommer mer och mer och kan laddas när övrig konsumtion är låg, dvs på natten. Argumentet om vindkraftens låga effektivitet är en gammal tröttsam bluff. Vad betyder det? Det låter dåligt, men har ju ingen betydelse. Det betyder bara att vindkraftverken hade kunnat producera mer el om det blåste maximalt dygnet runt. Än sen? Vindkraften blir inte sämre för att den hade kunnat vara ännu bättre om det alltid blåste! Oberoende av vad vi tror om klimathot och investeringars betydelse för elpris, (kan konstatera att elintensiv industri investerar i vindkraftparker!) eller om staten och storföretagen försöker sko sig på oss kan vi utgå ifrån vad vi har. Sverige har älvar, uran, skog och vind (och mer sol än man tror). Vi har inte kol, olja och troligen inte mycket gas heller. Oljesand/skiffer ska vi inte ens fundera på. Vad ska vi då satsa på? Älvarna är utbyggda, kärnkraft är farlig, uranbrytning smutsig och moderna kärnkraftverk verkar ruskigt dyra. Kvar är skogen och vinden. Låt oss försöka klämma så mycket gröna jobb och välstånd som möjligt ur dessa fina naturresurser. Mitt eget parti vill få igång en förutsättningslös diskussion om energipolitiken. I den vill jag inte att vilseledande lobbygrupper ska få oss att välja bort vindkraften.

Kenneth Johannesson (S)

AN: Min bild av svensk näringslivspolitik

För Halbig och övriga intresserade kommer nu min utlovade bild av hur svensk näringslivspolitik ser ut, och hur den borde se ut.

Sverige är ett modernt och framgångsrikt land, en positiv hållning till utveckling och öppenhet för omvärlden har bidragit till detta. Den viktigaste tillgången för detta är invånarnas arbete och kunskap. Vår alltför höga arbetslöshet slår på de offentliga finanserna och därmed på vård, skola och omsorg. Människor måste ges och skaffa sig förmågan till egen försörjning, göra egna livsval och vara fria.

Den borgerliga regeringen trodde att arbetslösheten kunde bromsas genom att göra större ekonomisk skillnad mellan att ha ett arbete och att inte ha ett, och trodde med samma logik att man kunde göra svenskarna friskare genom att öka den ekonomiska skillnaden mellan att vara frisk och sjuk, man la över det mesta av ansvaret på individerna. Detta har inte lyckats, fler är arbetslösa och vi är inte friskare, men de sänkta ersättningsnivåerna gör att det är betydligt tuffare att vara arbetslös eller sjuk idag.

Med detta vill jag inte säga att höjda ersättningsnivåer skulle minska arbetslösheten utan att det behövs andra åtgärder om man vill lyckas pressa ner den. En mycket viktig åtgärd avhandlade jag redan när jag beskrev min bild av skola/utbildning. Att det varaktiga utanförskapet är det som ökat mest under borgerlig regi speglar hur viktigt det är med ett jämlikhetstänk också inom utbildning. I kölvattnet av den höga och varaktiga arbetslösheten ökar inte bara den relativa barnfattigdomen utan också den absoluta.

Matchningen på arbetsmarknaden fungerar allt sämre, vilket den högre andelen vakanser illustrerar.  Den borgerliga oviljan till utbildnings – och arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt den låga kvaliteten på åtgärderna har bidragit till detta, liksom oviljan att underlätta den geografiska rörligheten genom en aktivare bostadspolitik.

För att klara konkurrenskraften i en globaliserad ekonomi blir för Sverige samverkan mellan politik, akademi, näringsliv och fack viktigt, något Reinfeldt viftar bort som fikapolitik. Företagsklimatet måste förbättras. Mer än dubbelt så många företagare tycker att regelverket blivit svårare än enklare. Nyföretagandet minskar och företagskonkurserna ökar. 10 % män och endast 3, 6 %   kvinnor är företagare.  Istället för att ägna sig åt vidlyftig representation borde Vinnova av regeringen ges uppdraget att komma tillbaka till de spännande branschprogram som trots mycket lovande resultat lades ner av regeringen. Jag är mycket imponerad av ung företagsamhets verksamhet och andra som ägnar sig åt entreprenöriella perspektiv inom skolan, men som jag skrev tidigare är jag nyfiken på att få reda på mer om hur vi kan vända den negativa trenden vad gäller företagsamhet, bättre trygghetssystem för företagare kanske kan få fler att våga ta steget?

Kenneth Johannesson (S)

AN-slutreplik min målbild av skolan

Tack Halbig för ditt trevliga svar. Vi skulle nog ha mycket utbyte av ett längre samtal. Tills dess skulle jag vilja illustrera min målbild kring skolan, min målbild om näringslivet får jag återkomma till, men erkänner att jag vill lära mig mer om småföretagares villkor. Vi lär oss för lite och för ojämlikt. Resultaten för skolan är nedslående och är kanske än värre med tanke på att vi kan ha fått en situation med glädjebetyg efter att skolan konkurrensutsattes, för att inte tala om den ökade segregeringen. Om vi kan för lite försämras vår konkurrenskraft. När skillnaderna i kunskap dessutom ökar, så ökar risken för att en stor del av befolkningen hänvisas till låglönejobb med låga utbildningskrav. Lägre inkomster ger lägre skatteintäkter, vilket gör att vi får svårare att bekosta välfärden. Eftersom skolan är en viktig del av välfärden finns risk för en negativ spiral. Ojämställdheten är också ett stort problem. Kvinnors högre studieresultat visar sig inte i kvinnors lönekuvert. Att mammor och pappor inte delar lika på föräldraledigheten leder till att arbetsmarknaden drar för lite nytta av kvinnors kompetens. Om Sverige ska klara att dra till sig jobb med höga kvalifikationskrav så måste den generella kunskapsnivån lyftas. Fler kommer att söka specialkompetenser om fler har de grundkunskaper som krävs. Det är därför av yttersta vikt att politiken lyckas bryta trenden med svag och ojämlik kunskapsutveckling. Många saker behöver göras för att lyckas med detta. Skattelättnader kan aldrig få företräde framför att ta fram de resurser som krävs t.ex. Samtidigt behöver skolan satsa stenhårt på att karva fram den användning av resurserna som skapar det största värdet. Resurser som inte leder till förbättrade resultat måste fasas ut till förmån för sådana som ger resultatförbättringar. Lärare är mycket välutbildade, varför man bör överväga att denna resurs används mer till tid med elever som ju är en påtagligt värdeskapande aktivitet. Då blir det också lättare att höja lärarlönerna. Om tiden med elever ökar skulle tiden för dokumentation kunna minskas. Det är effektivare att åtgärda problem än att beskriva varför man inte lyckas. För att skolan ska fungera effektivt skulle man en gång för alla skapa den perfekta mixen mellan arbetslag och ämnen. Eleverna behöver tryggheten i att ha relativt få lärare, samtidigt som de behöver lärare med rätt ämneskompetens. Skolan ska formulera de aktiviteter som bäst tar eleverna till måluppfyllelse. Skolans organisation ska flexibelt forma sig kring de reflektioner om värdeskapande som kommer från elever, lärare och forskning. För samhället är en positiv utveckling av kvaliteten på lärandet och därmed lärarens status oerhört mycket värd. Själva nyckeln till samhällsproblem som arbetslöshet, välfärd, demokrati och fred ligger i utbildningens/skolans förmåga till kvalitetsutveckling.

Kenneth Johannesson (S)