Motion om samverkan mot våld i nära relationer

Myndighets - eller kommunsamverkan

I Västra Götalandsregionen finns tre program som arbetar med myndighetssamverkan mot våld i nära relationer, Utväg - Skaraborg bildades 1996, Utväg - Södra Älvsborg 2001 samt Utväg - Göteborg 2003. De myndigheter som samverkar är polisen, åklagarmyndigheten, kriminalvården, kommunerna samt hälso- och sjukvården. Ytterligare ett bra exempel är ATV-Kalmar. ATV står för alternativ till våld och är ett program som utvecklats i Oslo. ATV-Kalmar jobbar kommunövergripande.

Man vänder sig till:

* Barn som bevittnat och
upplevt våld i nära relation.
* Kvinnor som utsatts för våld eller utövat våld mot någon närstående.
* Män som utsatts för våld
eller utövat våld mot någon närstående.

Man erbjuder:

* Rådgivning, stöd, hjälp
* Samtal/behandling
individuellt och/eller i grupp för barn, kvinnor och män
*Krisbearbetning

Man jobbar också förebyggande och med utbildning.

Utvägs och ATV´s arbete förefaller mycket framgångsrikt, varför det skulle vara bra för Värmland med en sådan verksamhet. Några kommuner i Värmland har samarbete kring delar av ovanstående, men verksamheten skulle behöva utvecklas i omfattning såväl innehållsmässigt som geografiskt.

Jag föreslår därför att

Region Värmland tar initiativ till ett Utväg Värmland eller ATV Värmland, inspirerat av erfarenheterna från Västra Götalandsregionen samt Kalmar och att frågan hänvisas till Socialdemokraternas regionstyrelsegrupp för lämplig hantering.

Kenneth Johannesson

Arvika S-förening

 

Vägen till en socialdemokratisk skattesänkning

 

Satsa på utbildning, grundutbildning och högre utbildning. Då besätts vakanser bättre och arbetslösheten minskar. Dessutom får individen högre lön och samhället mer skatteintäkter.

Satsa på hälso – och sjukvården. Förutom det uppenbart goda för individen att snabbare gå från sjuk till frisk så tjänar samhället mycket på att snabbare få tillbaka medborgare i produktion eller annat meningsfullt skapande.

Satsa på förskolan. Förutom att barnen mår bra av en mer kvalitativ verksamhet så kan trygga föräldrar göra bättre insatser i samhället.

Satsa på äldre – och handikappomsorgen. Förutom det uppenbart goda i att göra livet gott för människor så blir de yrkesverksamma tryggare och skickligare i sina samhällsinsatser när de vet att omsorgen fungerar.

Satsa på infrastrukturen så att vi därigenom underlättar tillväxt av arbetsmarknadsområden.

Satsa på polis och rättsväsende så att vårt civila samhälle fungerar och håller kriminaliteten nere.

Satsa på det sociala arbetet som både minskar lidande och social friktion.

Satsa på att ge entreprenörer de förutsättningar de behöver för att våga starta nya företag.

Satsa på den gröna omställningen som både ger världen en bättre miljö och ser till så att de gröna jobben hamnar i Sverige när vi exporterar vårt gröna know-how och vår gröna energi.

Satsa på att ha fungerande sjuk – och arbetslöshetsersättningar så att omställningen från sjuk till frisk och arbetslös till sysselsatt underlättas.

Se trots satsningarna till att premiera och uppmärksamma innovationer som leder till högre kvalitet/kostnad.

När välfärden på dessa sätt bidrar till att minska på arbetslösheten och höja nationalinkomsten så kommer vi att klara att sänka skatten (på både arbete och pension) samtidigt som vi har en välfärd, en företagsamhet och ett miljöarbete av världsklass. Så ser den socialdemokratiska vägen till skattesänkningen ut.

Kenneth Johannesson (S)

Debattreplik Göran Hägglund och Elisabeth Kihlström

 

Till att börja med så är jag glad över att Göran Hägglund och Elisabeth Kihlström tycks övertygade om att S vinner valet och därmed kan genomföra programmet ”Ordning och reda i välfärden”.

Kd kan inte förstå hur vi socialdemokrater kan vara kritiska mot konkurrensutsättningen av välfärden och räknar upp ett antal fördelar som t. ex valfrihet och effektivisering. Vi socialdemokrater ser också dessa fördelar, men till skillnad från Kd så ser vi ett behov av att bringa större ordning och reda och mota bort de nackdelar som uppenbarligen finns idag. Kvalitetsfokus får inte hamna på det ytliga och enkelt mätbara. Det är bättre om elever och deras föräldrar är nöjda för att de får ta del av en bra pedagogisk undervisning så att de når höga skolresultat än att de är nöjda över att de får äta på McDonalds eller får en egen dator. Patienter ska vara nöjda för att de blivit väl bemötta OCH för att de har blivit patientsäkert behandlade. Nöjdkundperspektivet kan bli missriktat om vi vill ha en hög kvalitet ur ett helhetsperspektiv.

Det får heller inte att bli så att man ska kunna göra vinster på sådant som är meningslöst ur ett medborgarperspektiv som t. ex att man i friskolor anställer yngre lärare som har lägre löner. Kd´s föreställning om att utveckling skulle vara enkelriktad så att den offentliga verksamheten bara kan lära av den privata och inte tvärtom är dessutom förbluffande.

Inom hälso – och sjukvården finns alltid risken att marknaden driver på för mer produktion av sjukvård och att ett hälsofrämjande arbetssätt åsidosätts eller att sociala perspektiv inte beaktas i resursföredelningen. Dessa perspektiv finns med i S-förslaget.

Att även personaltäthet bör regleras vad gäller äldreomsorgen visar Caremaskandalen med all önskvärd tydlighet.

Vi socialdemokrater vill att de fördelar Hägglund och Kihlström tar upp ska gå från att vara tänkbara till att faktiskt inträffa i verkligheten. Den största utvärderingen om konkurrensutsättningen som hittills gjorts, SNS-rapporten, visar att effektivisering genom konkurrensutsättningen inte kan påvisas.

Inte bara medborgare utan faktiskt även det privata näringslivet riskerar att förlora på att släppa marknadskrafterna alltför fria inom välfärdssektorn. Om utbildningar styrs av popularitet utan hänsyn till behovet på arbetsmarknaden, försämras näringslivets kompetensförsörjning och de ungas chanser till jobb.

Med en kritisk medborgarfokus där verksamheternas innehåll och kvalitet är målet kan vi lyckas krama ur konkurrensutsättningens fördelar och undvika dess nackdelar. S-förslaget är inte en kompromiss, den siktar mot att bli den bästa politiken för konkurrensutsättningen.

Kenneth Johannesson (S)

Vem är grym?

Den borgerliga ideologin blir tydlig när man läser Nina Larsson (Fp) i VF 10/10 2012. Att slopa stupstocken i sjukförsäkringen är för oss socialdemokrater att sätta punkt för en grym politik. Hos Nina Larsson blir emellertid denna borttagning av tidsgränsen en grym åtgärd. Hon hävdar att denna gräns behövs för att sätta press på byråkratin och den enskilde. På ledarplats samma dag kunde vi ta del av Payam Nazerians öde. Efter att ha haft ett framgångsrikt taxiföretag med många anställda drabbades han av tjocktarmscancer, smärtor och panikångest. Han får ingen sjukersättning av försäkringskassan, men blir en positiv siffra i statistiken när de borgerliga företrädarna skryter om hur bra politik man för. Självklart ska ansträngningarna för att stötta människor tillbaka i arbete vara  höga, men som det har blivit nu så backas inte tidspressen upp genom att politiken stöttar  byråkratin och de enskilda till bra lösningar. Och priset för denna misslyckade politik betalas nu genom att enskilda medborgare behandlas med grymhet. Och så vill inte vi socialdemokrater ha det.

Kenneth Johannesson (S)

Kongressombudsvalet i Arvika. Detta innebär en röst på mig.

Nu går breven ut med valsedlarna där 7 kandidater från Arvika finns med. En av dem är jag. Genom att klicka dig fram på inläggen här på bloggen får du en god uppfattning om var jag står politiskt inom en lång rad politiska områden, men här kommer en sammanfattning. Jämställdhetsfrågor är mycket viktiga för mig. Jag vill att mina fyra döttrar ska leva i en alltmer jämställd värld. Därför driver jag genusfrågor och frågor som individualisering av föräldraförsäkringen och kvotering till bolagsstyrelser (som jag har lämnat in en kongressmotion om) Som landstingspolitiker är hälso – och sjukvårdsfrågor viktiga för mig. Utöver att en hög kvalitet på vården skapar trygghet är den ett verktyg för tillväxt och jämlikhet. Klimathotet kommer att ställa oss människor inför allt större påfrestningar. I Arvika är vi inte omedvetna av vad översvämningsproblem innebär. Det är därför mycket viktigt att vi driver på för grön el, energieffektivisering och tar chansen att bli en exportör av modern miljöteknik och av grön el. Som lärare är jag naturligt intresserad av utbildningsfrågor och inser hur viktigt det är för Sveriges konkurrenskraft och för sysselsättningen att vi håller en hög nivå på grundutbildningen. När grundutbildningen är hög ökar vi elevernas möjlighet till högre utbildning och jobb. Välfärdens finansiering kräver att vi stärker individerna på arbetsmarknaden. Vi måste också stärka det entreprenöriella perspektivet inom utbildningen så att fler vågar prova på att bli egna företagare. Jag är egentligen intresserad av hela det politiska spektrat, men här har jag lyft några frågor som engagerat mig.

Kenneth Johannesson
Kongressombudskandidat i Arvika (S)

NWT-replik våld i nära relationer

Tips från coachen…

Jag tycker det är jättebra att Marlene Lund Kopparklint (M) då och då lyfter den viktiga frågan med kvinnomisshandel och att du uppmärksammar barnens situation. Att vi uppmärksammas på problemet har ett värde i sig eftersom fler kan lära sig att se och därmed ingripa. De metoder du sedan skryter över att moderaterna använder för att motverka problemet är kartläggning, metoder för att jobba med våldsverkare, förstärkt kompetens inom rättsväsendet och samverkan med kvinnojourer. Och detta är bra metoder. Du nöjer dig inte med detta utan vill ha ökat fokus på de förebyggande insatserna.

Här skulle jag vilja ge Kopparklint och Moderaterna några förslag. Relationsvåld är individuellt, relationellt och komplext/samhälleligt. Det är på den komplexa samhällsnivån vi politiker kan göra de viktigaste insatserna för att förebygga relationsvåld. Satsa därför på att skapa ett jämlikt och jämställt samhälle. Jämlikhet och jämställdhet hänger ihop. Jämställdhet och relationsvåld hänger ihop. Jämlikhet och folkhälsa hänger ihop. På detta viktiga förebyggande område har jag svårt att ge moderaterna godkänt. Moderaternas nyliberala tankar som ligger bakom sänkningarna av A-kassan och sjukförsäkringarna för att bekosta skattesänkningar motverkar istället ett förebyggande arbete mot relationsvåld, och motverkar dessutom folkhälsoarbetet.  Utöver politiska beslut i riktning mot mer jämlikhet bör man vidare satsa på genuspedagoger i förskolan och skolan, individualisering av föräldraförsäkringen, kvotering till bolagsstyrelser etc.  Men framför allt.  Minska generellt på klyftorna i samhället.

Kenneth Johannesson (S)

Klimatreplik i VF

Klimathotet är en ödesfråga

Svar på Bystedts replik i vf 12/9:

Det är bra att Anders Bystedt kommer ut som klimatskeptiker. Det är en viktig konsumentupplysning i debatter som handlar om energipolitik. Med en klimatskeptisk ansats borde det för Bystedt vara oproblematiskt att förespråka att vi köper billig kolkraft.

Politiker med ansvar för beslut som påverkar medborgarna för lång tid framöver bör däremot utgå från den kunskap vi har vad gäller global uppvärmning, ett mycket väl beforskat område. Att temperaturen under 1900-talet globalt har stigit med 0,74 grader beror enligt bland annat FN´s klimatpanel på människans utsläpp av växthusgaser. Det råder konsensus bland klimatforskare om att det mest troligt är växthusgaser från mänskliga aktiviteter som orsakat merparten av den temperaturökning som skett under perioden sedan industrialiseringen inleddes. Fram till år 2100 förutspås en fortsatt farlig uppvärmning, hur farlig är i mycket beroende på hur mycket växthusgaser som släpps ut i framtiden.

Glaciäravsmältningen. Den ökande koncentrationen av koldioxid i atmosfären värmer upp jordytan och leder till att ismassorna vid polerna smälter. När isen smälter, tar land och vatten dess plats och då absorberas en större del av solenergin. Detta leder till högre uppvärmning, vilket i sin tur leder till ökad smältning och så vidare. Den globala uppvärmningen leder vidare till att stora områden som länge legat i permafrost nu börjar tina. När permafrost släpper, kan organiskt material som varit nedfruset frigöras och brytas ner, vilket leder till ytterligare utsläpp av växthusgaser. Ökar jordens medeltemperatur med över 2,0 grader kan en fortsatt upptiningsprocess bli oåterkallelig.

Maten. När det blir torrare där det är torrt och blötare där det är vått så blir det svårare att odla pga. för lite eller för mycket vatten. När havet expanderar minskar odlingsbar mark. Nyckeln till maten är vattnet. Observera hur befolkningstäta nationer redan köper/stjäl mark med vattentillgång för matproduktion. Glaciärer försörjer enorma arealer med vatten i Kina t.ex. FN´s arbete för världsfred kommer m a o att utsättas för mycket stora utmaningar i kölvattnet av den globala uppvärmningen. Att världens ledare samlats i Kyoto 1997 och Köpenhamn 2009 beror på att de klokt nog tar forskningen om denna ödesfråga på allvar även om man kunde ha önskat att de vågat ta tuffare beslut.

Kenneth Johannesson (S)