Debattreplik Göran Hägglund och Elisabeth Kihlström

 

Till att börja med så är jag glad över att Göran Hägglund och Elisabeth Kihlström tycks övertygade om att S vinner valet och därmed kan genomföra programmet ”Ordning och reda i välfärden”.

Kd kan inte förstå hur vi socialdemokrater kan vara kritiska mot konkurrensutsättningen av välfärden och räknar upp ett antal fördelar som t. ex valfrihet och effektivisering. Vi socialdemokrater ser också dessa fördelar, men till skillnad från Kd så ser vi ett behov av att bringa större ordning och reda och mota bort de nackdelar som uppenbarligen finns idag. Kvalitetsfokus får inte hamna på det ytliga och enkelt mätbara. Det är bättre om elever och deras föräldrar är nöjda för att de får ta del av en bra pedagogisk undervisning så att de når höga skolresultat än att de är nöjda över att de får äta på McDonalds eller får en egen dator. Patienter ska vara nöjda för att de blivit väl bemötta OCH för att de har blivit patientsäkert behandlade. Nöjdkundperspektivet kan bli missriktat om vi vill ha en hög kvalitet ur ett helhetsperspektiv.

Det får heller inte att bli så att man ska kunna göra vinster på sådant som är meningslöst ur ett medborgarperspektiv som t. ex att man i friskolor anställer yngre lärare som har lägre löner. Kd´s föreställning om att utveckling skulle vara enkelriktad så att den offentliga verksamheten bara kan lära av den privata och inte tvärtom är dessutom förbluffande.

Inom hälso – och sjukvården finns alltid risken att marknaden driver på för mer produktion av sjukvård och att ett hälsofrämjande arbetssätt åsidosätts eller att sociala perspektiv inte beaktas i resursföredelningen. Dessa perspektiv finns med i S-förslaget.

Att även personaltäthet bör regleras vad gäller äldreomsorgen visar Caremaskandalen med all önskvärd tydlighet.

Vi socialdemokrater vill att de fördelar Hägglund och Kihlström tar upp ska gå från att vara tänkbara till att faktiskt inträffa i verkligheten. Den största utvärderingen om konkurrensutsättningen som hittills gjorts, SNS-rapporten, visar att effektivisering genom konkurrensutsättningen inte kan påvisas.

Inte bara medborgare utan faktiskt även det privata näringslivet riskerar att förlora på att släppa marknadskrafterna alltför fria inom välfärdssektorn. Om utbildningar styrs av popularitet utan hänsyn till behovet på arbetsmarknaden, försämras näringslivets kompetensförsörjning och de ungas chanser till jobb.

Med en kritisk medborgarfokus där verksamheternas innehåll och kvalitet är målet kan vi lyckas krama ur konkurrensutsättningens fördelar och undvika dess nackdelar. S-förslaget är inte en kompromiss, den siktar mot att bli den bästa politiken för konkurrensutsättningen.

Kenneth Johannesson (S)