Socialdemokraterna vill minska klasstorlekarna

Replik till BN: BN påpekar helt riktigt att mindre klasser leder till bättre skolresultat, varför Socialdemokraternas förslag om 4000 nya lärare borde falla i smaken. Socialdemokraterna har en tydlig inriktning mot minskade klasstorlekar, vilket vi tror kommer höja skolresultaten. Sen får inte klasserna bli för små och resurserna måste fördelas rättvist så att stöd ges utifrån elevers olika behov.

Kenneth Johannesson (S)

Skolans ansvar är kommunalt och nationellt

Replik Frödin/Öjstrand: Man kan inte se skolan enbart som ett kommunalt ansvar och problemet med fp-förslagen är att de måste finansieras genom försämringar av andra delar av skolan eller andra delar av den kommunala välfärden. Ser vi skolpolitiken i den helhet den måste ses kan vi konstatera att vi med socialdemokratisk politik såväl nationellt som lokalt kan genomföra förbättringar utan att samtidigt tvingas göra försämringar i andra delar.

Men i Arvika har vi varit överens om att lärarna har för mycket administrativt arbete. Vi har också varit överens om det uppdrag som förvaltningen fått, utifrån att se på vad som skulle kunna tas bort av det administrativa arbetet, utifrån elevens bästa. Detta beslutades i enighet i Lärande och stöd utskottet.

Aina Wåhlund (S)

Nils-Gunnar Andersson (S)

Kenneth Johannesson (S)

De 4000 lärarna är finansierade och minskar gruppstorlekarna på förskolan

Anders anser att socialdemokraternas förslag om 4000 nya lärare är populistiskt och att ökade resurser eller mindre klasstorlekar saknar betydelse samt ifrågasätter hur detta är finansierat. Anders anser samtidigt att gruppstorlekarna på dagis är för stora. Då kan jag glädja Anders med att en ansenlig andel av de nya lärarna som socialdemokraterna har med i sin budgetsatsning ska bidra just till att minska gruppstorleken på förskolan. Förslaget är fullt finansierat med bibehållet överskottsmål. Socialdemokraterna prioriterar detta framför nya jobbskatteavdrag, krogmomssänkningar och bolagsskattesänkningar etc.

Kenneth Johannesson (S)

Den negativa skolutvecklingen behöver brytas av en ny skolpolitik

 

Replik till Frödin/Öjstrand. Hur många regeringsår anser Frödin och Öjstrand att den borgerliga regeringen behöver för att skapa någon sorts förändring i skolan? Efter snart 7 års regeringsinnehav är skolans problem fortfarande socialdemokraternas fel. Handlingskraft och ansvarstagande är knappast en passande beskrivningar på den regering som ni ställer er bakom.

Kinesiska pedagoger kopierar nu den ”socialdemokratiska skolan” eftersom man inser att katederpedagogiken är omodern, vilken ju Björklund istället velat drömma sig tillbaka till. Påståendet om att vi socialdemokrater ser eleverna som ett kollektiv utan att se till individen är så långt ifrån verkligheten man kan komma. Vi har sedan länge varit inne på det spår kineserna nu härmar där individens utveckling sätts i fokus.

Vi har däremot ett kollektivt ansvar för att bryta ungdomsarbetslösheten och en viktig åtgärd är att varje individ stöttas till den kunskapsnivå som krävs för att ta plats på arbetsmarknaden. Fp och alliansen sänker utbildningskraven för elever som man inte anser har förmåga till längre utbildning. Detta trots att vi ser att långtidsarbetslösheten bland unga ökar på ett mycket oroväckande sätt. Man kan ju spekulera i om det finns förhoppningar om att det därigenom ska skapas en låglönearbetskraft. Sverige har dock små utsikter att bromsa arbetslöshet genom låga löner. Höjd kompetensnivå är istället vad som krävs för att få ner arbetslösheten.

Skolans nuvarande fokus på betyg och bedömning leder till stress och till att såväl lärare som elever riskerar att missa viktiga kunskaper som inte låter sig fångas på nationella prov som kontrollrättas eller i ständiga dokumentationer som sätts i pärm. Risken finns att vi blir bättre på att formulera åtgärdsprogram och upptäcka brister än på att åtgärda och avhjälpa dessa brister.

Vi socialdemokrater har satt ett mål om att alla elever ska gå ut grundskolan med godkända betyg och att vi ska halvera andelen som inte gör det till 2020. Detta ska vi klara i Arvika och med en S-regering som satsar mer resurser på skolan tillsammans med de prioriteringar vi gör i kommunen kommer vi med råge lyckas nå detta delmål. Det finns många områden att utveckla för att höja skolresultaten. Utöver lärarlöner behövs ändamålsenliga lokaler, bättre läromedel, mindre klasstorlekar, kompetensutveckling, skolutveckling, utvecklat resurspedagogiskt tänk osv.

Aina Wåhlund (S)

Nils-Gunnar Andersson (S)

Kenneth Johannesson (S)

Låt oss engagera oss för att maximera mervärdet på vårt EU-medlemskap

Just hemkommen efter en EU-praktikvecka i Bryssel skulle jag vilja delge några tankar om Sveriges relation till EU. Under supervalåret 2014 kommer vi att byta ut många viktiga representanter i EU. Europaparlamentet ska ha nya ledamöter, varav 20 från Sverige. Sveriges ständiga representation i Bryssel, vår största utlandsmyndighet, ska besätta ett Rosenbad i miniatyr. Vi avgör vilka ministrar som ska ingå i ministerrådet och vilken statschef som ska ingå i Europarådet. Vi kommer dessutom välja representanter för Sveriges kommuner och landsting i EU.

EU fungerar som ett gigantiskt nätverk av tyckande och utöver, de ovan uppräknade politiskt tillsatta representanterna, finns mängder av företrädare för olika intressen. Den mäktiga kommissionen består av tjänstemän som försöker bringa ordning i en värld av lobbyism av olika dignitet. Ur denna svårgenomträngliga labyrint av tyckande kommer resultat som påverkar oss i Sverige i mycket hög grad, ibland nämns siffror som att 60 % av de beslut som påverkar oss i vår vardag härstammar från EU.

Det har alltså stor betydelse vilka representanter vi väljer. Vi kan genom EU få medfinansiering till projekt som utvecklar och förbättrar såväl offentlig som privat eller ideell sektor. Vi kan stärka medborgerliga fri – och rättigheter i Europa och utanför. Vi kan kyla ner ekonomiska kriser och konflikter i Europa och utanför. Vi kan stoppa allt från skatteparadis till trafficing. Vi kan bidra till ett mer hållbart, jämlikt och jämställt samhälle i Europa och utanför. Vi kan smörja vår infrastruktur vad gäller såväl vägar, järnvägar, flyg som utbildnings – och hälsosystem. Allt för att skapa ett mer välmående Europa. Och naturligtvis paradgrenen, den fria rörligheten. Vi kan bidra till att den svenska saltsjöbadsandan växlas upp till Europanivå så att fack och arbetsgivare träffar bra och välavvägda avtal.

Vi kan, skriver jag, och erkänner att EU långt ifrån lyckas få ut sin fulla potential, Nobels fredspris till trots. Vi måste engagera oss mer i vilka representanter som vi anser bäst får ut Sveriges maximala mervärde av medlemskapet, men som också förmår höja blicken ovanför direkta mervärden och som lotsar oss till ett demokratiskt, hållbart, fredligt, jämlikt, jämställt och ekonomiskt välmående Europa.

Kenneth Johannesson

Kommun – och landstingspolitiker (S)

Den negativa skolutvecklingen måste brytas nu, inte 2018!

Replik till Lisbeth Öjstrand och Gösta Frödin:

Nej, det är inte befängt att påstå att skolresultaten har sjunkit de senaste 6 åren eftersom de har gjort just det. En oförmåga att ta till sig verkligheten (vi minns ännu Reinfeldts påstående om att ungdomsarbetslösheten var en synvilla) påverkar också Fp och alliansen i ansvars – och förtroendefrågan.

Trots att man inte håller med om att resultaten sjunker garderar man sig med att det i så fall inte är Fp´s fel och lyfter sådant inom skolpolitiken som tar lång tid att få effekt på. Men man är som regering och skolminister ansvarig för skolan här och nu. Inte bara för skolan 2018!

S lägger här och nu ett förslag om 4000 fler lärare för att mota tillbaks de dåliga skolresultaten i Sverige. Det behövs fler lärare och mindre klasser så att pedagogerna får den tid som behövs i mötet med eleverna för att ta dem mot målen. Det vi då får en effekt på 2018 är en minskad ungdomsarbetslöshet, men då måste vi vända den negativa skolutvecklingen (som faktiskt existerar!) NU.

Kenneth Johannesson (S)

Låt S vända utvecklingen i svensk skola

Sveriges välstånd är i högsta grad beroende av våra möjligheter att konkurera på världsmarknaden. Vi är ett litet exportberoende land. Exporten är beroende av kvalificerad arbetskraft, kreativa och initiativrika människor som kan skapa produkter, starta nya företag, och exportera till andra länder. Detta kräver kvalificerad och utbildad arbetskraft.

Den svenska skolans dokumenterade tillbakagång är inte bara ett hot mot den enskilda människans möjligheter att få leva ett utvecklande och innehållsrikt liv utan också ett direkt hot mot vårt välstånd. Svensk skola är allt sämre på att bryta sambandet mellan klassbakgrund och kunskapsresultat. Det blir allt större skillnader mellan olika skolor. Björklunds skolpolitik har ett överdrivet fokus på att elever ständigt ska bedömas, bedömas och åter bedömas. När lärarens administrativa börda därigenom ökar samtidigt som skattesänkningar ständigt prioriteras, så blir det mycket svårt att ge elever hjälp och stöd efter behov. Detta, i kombination med en ohämmad friskoleutveckling, har gett en ökad segregation. Resultatet blir en utsortering av elever.

Men vi gör eleverna en björntjänst om vi inte ger full högskolebehörighet åt alla oavsett gymnasieval. Visar det sig att det som krävs för att komma in på arbetsmarknaden är en högskoleutbildning så får inte vägen dit göras för lång.

Vi socialdemokrater vill och ska vända utvecklingen i svensk skola. Alla elever ska nå målen i grundskolan och delmålet är att halvera andelen elever som inte gör det fram till år 2020.

Vi behöver en skola som ger alla elever de nödvändiga kunskaperna och en tro på sig själva.

Skolan ska inte vara ett sorteringsverk. Vi socialdemokrater kommer inte att tillåta några dåliga skolor - resurserna måste fördelas så att lärare och övrig personal kan ge alla elever den utbildning som ger fullständiga betyg och tillgång till vidareutbildning.

Det går att förbättra skolan. Det går att få ner arbetslösheten. Men det kräver en ny regering.

Aina Wåhlund, Nils-Gunnar Andersson och Kenneth Johannesson (S)