Privatiseringen av den
offentliga sektorn sker i rekordfart. Friskolereformen har bidragit till detta.
Argumenten för privatisering handlar om att vinstintresset driver på kvaliteten
och ökar möjligheten att välja bland olika alternativ. Men för att detta ska
fungera måste vi klara att ta fram fungerande kvalitetsmått. Det får inte bli
så att vinstintresset driver på en redovisad kvalitet, snarare än en faktisk
kvalitet. Med friskolereformen har kvalitet förvandlas till ett argument för
att bli vald, den får inget egenvärde. Och då är det viktigare att kvaliteten
upplevs existera än att den faktiskt gör det! Man kan ju göra tankeexemplet att
lärare får lön utifrån hur höga betyg de sätter. Men möjligheten att välja
bland olika alternativ är väl bra? Ja, men det kan bli lite märkliga alternativ
som marknaden tar fram. Om marknaden t. ex ska ta fram gymnasieutbildningar
utifrån jakten på elevpengar så blir det populära utbildningar som tas fram.
Det görs ingen värdering av vilken efterfrågan som finns på arbetsmarknaden för
dessa utbildningar. Och då kan man verkligen snacka om att vi har gjort
ungdomarna en björntjänst! Dessutom förlorar alltså en stor del av den privata
sektorn på om privatiseringen av välfärden tillåts styra resurserna fel. Vinstdrivande
friskolor har visat att det går att bli effektivare i resursanvändandet så här
finns lärdomar att göra. Fördelen med offentligt är att kvaliteten får ett
egenvärde och att alternativ planeras utifrån arbetsmarknadens behov. Dessutom
”läcker” inga resurser ut i form av vinster till aktieägare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar