Borgerlig dogmatism om remissfrihet och konkurrensutsättning

Frågor om remissfrihet och konkurrensutsättning har präglats mycket av dogmatiska ideologiska positioner från såväl blå som röda lag i landstingssverige. Det röda laget har tenderat att automatiskt vara emot och det blå laget har tenderat att automatiskt vara för. I Värmland och på många andra håll ser man sedan en tid tillbaka en rörelse hos de röda bort från denna dogmatism. Dessvärre ser man ytterst sällan samma rörelse i de blå lagen och definitvt inte i Värmland, trots att det blå laget har två partier som inte bekänner sig som borgerliga, Sjukvårdspartiet och Miljöpartiet. Rörelsen i det röda laget och framför allt från S handlar om att man är beredd att överväga såväl konkurrensutsättningens möjligheter och risker och vad gäller remissfriheten så är man beredd att släppa på den där den blir en begränsning för ett effektivt patientmottagande och där vård efter behov snarare än efterfrågan inte äventyras genom remissfriheten. Efter noggranna utvärderingar som såväl tittar på patienternas nöjdhet som anledningar till att känna sig nöjda tar S ställning till att bibehålla eller begränsa, hela tiden med medborgarnas bästa för ögonen. Det blå laget har en annan agenda. De vill att den ska finnas fler privata företag som tjänar pengar och nöjer sig med att titta på patientnöjdheten, mer djuplodande undersökningar om hur väl de nationella riktlinjerna för olika sjukvårdsområden efterföljs är man inte lika noga med. Man rusar gärna vidare med utförsäljningar och privatiseringar före mer noggranna utvärderingar är genomförda, kort sagt dogmatismen råder fortfarande hos de blå.