Låt inte barnen betala din skattesänkning

Folk som tycker att det var bra av borgarna att sänka A-kassan hävdar gärna att arbetslösa är arbetsskygga personer som vill bli försörjda av dem som jobbar. Denna inställning märks också när det raljeras över ett bidragssamhälle som måste ersättas med en arbetslinje. Jag tror att detta är en psykologisk försvarsmekanism för skattesänkningen. Man vill inte att en annan bild ska fastna på näthinnan. En bild där en familj blir drabbad genom att en av föräldrarna förlorar sitt jobb på grund av minskad orderingång och där föräldern trots aktivt sökande inte får ett nytt jobb. Där de kraftigt minskade intäkterna skapar spänningar i en kanske redan hårt ansträngd familjeekonomi och där barnen drabbas genom att inte kunna klä sig och skaffa sig sådant som deras jämnåriga kamrater kan. En familj som säkert kommer på fötter igen om något eller några år om bara jobben kommer, men som nu får gå igenom ett stort lidande för att någon annan ska få en skattesänkning. Någon som har ett jobb och därigenom redan kan kosta på sig och sin familj betydligt mer. Denna andra bild vill man inte ta till sig för man vill inte se sig som en person som berikar sig själv på bekostnad av utsatta barn. Att detta faktiskt sker är det bättre att blunda för och istället hålla fast vid bilden av den arbetslöse som arbetsskygg.

KENNETH JOHANNESSON (S)