Ris och ros till Björklund

Jag tänkte börja med att skicka en sosseros till Björklund för att den nya läroplanen, LGR 11 blev riktigt bra. Oron för att fokus på mätbar fakta skulle ersätta fokus på förmågor besannades inte, tvärtom förtydligar LGR 11 hur man som lärare ska jobba med förmågor, bra!

Nu över till ris. Skolan som helhet är inte prioriterad av alliansregeringen. En tredjedel av reformutrymmet används till sänkning av restaurangmoms. Man satsar hellre resurser på att öka marginalerna för vissa företagare än på skolan. Pratet om vad man vill prioritera inom skolan skymmer inte att skolan som helhet har låg prioritet hos alliansregeringen. Hos Björklund syns inte skolans resursbrist. Istället vill han slå i oss en förvrängd verklighetsbild som i korthet går ut på att sossar har gett lärare order om att genomföra en flummig undervisning som har skapat kaos. Konkret yttrar sig detta socialdemokratiska flummeri numera i att S vill ha betyg ett år senare än folkpartiet! Dimridån om skolflummet används för att dölja varför den borgerliga regeringen inte vill satsa på skolan. Orsaken ligger i en ideologi som handlar om att resurser ska finnas hos individerna, inte hos den offentliga sektorn som skolan är en del av. Det är också i denna ideologi som vi hittar orsakerna till den alltför okritiskt genomförda etableringen av friskolor, där man lockar elever med bärbara datorer och McDonaldsmat, eller genom misstänkta ”snällbetyg” snarare än med hög kvalitet. Att resurser återfinns hos privata företagare är finare än att de återfinns i den offentliga sektorn. Den bästa ekonomiska stimulans man kan genomföra i ett hotfullt konjunkturläge är att satsa på vår framtid, eleverna. Om vi menar allvar med att det är kompetens snarare än låga löner vi ska satsa på (förutsätter att politiker företräder folket och inte snäva företagsintressen!) så måste vi gå från ord till handling. Det livslånga lärandet har aldrig varit viktigare. Det måste alltid finnas en möjlighet att utbilda sig till jobb. Det är en viktigare åtgärd än att strypa arbetslösas ekonomi. När satsningarna på skolan bär frukt kommer vi att upptäcka att Sverige står sig starkt, oavsett konjunktur. Och genom de relativt högre inkomster satsningen på utbildning ger så lägger vi grunden för att hålla skatterna nere, men utan att göra avkall på den viktigaste faktorn för ett starkt samhälle, en hög kunskapsnivå.

Kenneth Johannesson (S)