Nej till dubbleringen av distriktsköterskeavgiften

Värmlänningarnas plånböcker får kompensera landstingets bristande styre. Anledningen till att vi motsatte oss skattehöjningen på 45 öre var i korthet att vi anser att man först måste skaffa sig kostnadskontroll innan man tar ställning till förändringar av skattesatsen. Nu fortsätter den moderatledda majoriteten att göra livet dyrare för värmlänningen. Den borgerliga regeringen har från årsskiftet höjt gränsen för frikort inom sjukvården. Högkostnadsskyddet vid besök inom öppenvården är höjt från 900 kronor till 1.100 kronor och för läkemedel från 1.800 kronor till 2.200 kronor. Vi protesterade mot dessa höjningar och ansåg att redan utsatta grupper återigen drabbades av försämringar. Nu har den moderatledda majoriteten i landstinget i Värmland beslutat att höja avgiften för besök hos distriktssköterska från 100 kronor till 200 kronor. En höjning med 100%!!! De argument vi fick höra i fullmäktige handlade om att det blir enklare om alla avgifter är lika dyra, samt att några kronor hit eller dit inte spelar någon roll. Så här tänker vi: Det finns all anledning att fundera på vad denna borgerliga politik innebär och vad den leder till. Kanske kan man tänka på ett annat sätt? Det bästa för värmlänningen och mest ekonomiskt effektiva för samhället borde vara att förebygga ohälsa. Vi kallar det ibland för hälsoekonomi. Distriktssköterskor är en mycket viktig yrkesgrupp i det förebyggande arbetet. Sjuksköterskorna kan dessutom vara en avlastning för läkarna och vi vill gärna se en fortsatt utveckling av sjukvården där en allt större del av kvalificerade arbetsuppgifter förs över från läkare till sköterskor. På så sätt effektiviserar vi sjukvården på samma sätt som redan prövats inom t ex tandvården. Det finns t o m ett vedertaget begrepp för detta, Leon, lägsta effektiva omhändertagandenivå. Även Socialstyrelsen pekar på att kostnaderna blir betydligt lägre om landstingen kan använda andra yrkesgrupper än specialistläkare i det förebyggande arbetet. Under förra året presenterades Socialstyrelsens ”Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder” som gäller för tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Riktlinjerna betonar bl a vikten av att förebygga sjukdom hos personer som ännu inte har utvecklat symtom eller sjukdom på grund av en ohälsosam levnadsvana. Nu är det upp till oss i landstingen att verkställa dessa riktlinjer. Det finns dessutom undersökningar som menar att betydande avgiftsskillnader har tröskeleffekter. Om vi vill ha en kostnadseffektiv sjukvård, där de nationella riktlinjerna tas på stort allvar och där distriktssköterskorna ges ett större ansvar, verkar det synnerligen dumt att höja avgiften för distriktssköterskebesöken med 100 %. Kanske skulle siktet istället vara inställt på avgiftsfritt?

 Aina Wåhlund och Kenneth Johannesson